Medlemsportalen

Medlemsportal

Digitalt sökbara avskrifter av kyrkoböckerna i Halland, 

födda, vigda och döda från 1600-talet till 1900-talet.

Digitalt sökbart register till Halländska bouppteckningar.

 Besök sidan.

 

 

 

Facebook

Facebook

logga släktforskardagarna FINAL RGB

Båtsman från Halland träl i Algeriet

av Lars J A Larsson,  Borlänge


I september 1725 var förre båtsmannen Lars Hansson från Backa i Värö på ett holländskt skepp, som uppbringades av pirater. Han fördes till Algeriet, där han såldes som träl.


Vid Släktforskarförbundets årsmöte i Borlänge köpte jag ”Landshövdingeberättelser från Halland 1705-1818”, en tjock bok på över 800 sidor. Eftersom jag för närvarande sysslar mycket med båtsmän, så letade jag i boken efter sådana. Och jag fann mycket om båtsmän. Men en skrivelse i boken, förundrade mig mer än allt annat. 1727 den 7 augusti (sida 328) skriver landshövding A Jaccobi ett brev till Konungen med anhållan om att en allmän kollekt i riket påbjuds, för att kunna lösa ut förre båtsmannen Lars Hansson från Backa i Värö, som blivit såld som träl i Algeriet. Lars Hansson hade antagits som båtsman den 11 mars 1717. Han tjänstgjorde sedan under kriget vid åtskilliga kommenderingar, och begav sig efter fredsslutet på kofferdiskepp (handelsskepp som ej tillhör staten). I september 1725 var han på ett holländskt skepp, som uppbringades av pirater. Han fördes till Algeriet, där han såldes som träl.

 

Genom ett brev av den 26 september till sin far, Hans Larsson, sökte han hjälp med lösen ur träldomen. Fadern var alltför fattig för att kunna lösa ut honom, varför fadern vände sig till landshövdingen om hjälp och landshövdingen vände sig till konungen.
Underskriften av landshövdingens brev är värd all uppmärksamhet:

 

Jag framhärdar till min döds stund
stormäktigste Aller nådigste Konung
Eders Kongl. Maijts
Idraunderdånigaste Tropliktigaste Tiänare och
Wndersåthe
A. Jaccobi

Hur gick det för trälen i Algeriet?

För några dagar sedan ringde nämligen Lars-Erik Larsson i Spannarp och berättade, att han funnit följande i kyrkböckerna:
”Natten mellan den 1 och 2 november 1740 utkastades från ett fartyg utanför Flandska Bankarna Lars Hansson från Backa i Värö och Sven Jönsson från Källstorp också i Värö av en häftig brottsjö. Båda drunknade.”
I en predikan den 14 december samma år berättades från predikstolen om deras bortgång. Båda omnämns som drängar, och var således inte gifta. Lars Hansson var född den 11 januari 1700 och blev alltså 40 år 9 månader och 20 dagar. Hans föräldrar hette Hans Larsson resp. Gunilla Månsdotter. Sven Jönsson var född 1720 den 31 januari. Hans föräldrar hette Jöns Svensson resp. Johanna Biörnsdotter.

 

Jag har sedan själv letat i båtsmansrullorna och funnit följande: I 1717 års rulla för fjärde enrolleringskompaniet (obs, ej rotebåtsmän) anges att Lars Hansson antagits samma år, 15 år gammal, men att han var för ung att kommendera till uppfordring. I 1721 års rulla anges, att han var frånvarande vid uppfordringen. I 1735 års rulla anges hans ålder till 31 år och att han var 13 år vid antagningen.I anmärkningskolumnen står:
”Warit fången af Turken 1727. Sedermera ranconcerat sig därifrån 1730 och berättas nu fara utomlands, hwilken inga wartgiällder under den senare tiden bekommit.”
(Ranconcerat = köpt sig fri med lösenpeng. Det franska ordet rancon betyder lösenpeng. Wartgiälld = lön). I 1740 års rulla är nr 466 Lars Hansson åter frånvarande.
”Far på Frankrike med en Jackt i åhr. Har inga wartgäld fått sedan 1730.”
I 1746 år rulla står att nr 395 Lars Hansson är afgången genom döden år 1740.

 

Det verkar således som om Lars Hansson lösts från sin träldom, kommit hem och fortsatt som sjöman i cirka 10 år, innan han slutligen drunknade. Ett märkligt öde hade då fullbordats.

ur HallandsFarares Information nr 59 mars 2003