Webbtjänst för våra medlemmar

Hallands befolkning

Digitalt sökbara avskrifter av kyrkoböckerna i Halland, 

födda, vigda och döda från 1600-talet till 1900-talet.

Besök sidan.

 

3212002bou mini

Digitalt sökbart register till Halländska bouppteckningar.

Besök sidan.

logga släktforskardagarna FINAL RGB

Antavla för Carl Bennedich.

 

Exakt när och varför idén att skriva denna lilla artikel uppkom vet jag inte, men det hela började i min hustrus morfars vedbod. Där hängde en tavla som vi nu har i vår ägo. På denna avbildas kungafamiljen och längst ner står texten "Minne af Bondetåget 1914". Hur detta så småningom kom att utmynna i lite halländsk släktforskning är vad det här skall handla om.

Carl Bennedich.

1911 hade Karl Staaff blivit svensk statsminister för andra gången. Några av de politiska frågor som han mötte under sin statsministertid rörde försvaret. Mycket handlade, som idag, om pengar. Hur mycket fick förvaret kosta? Staaff hade gått till val på ett program som försökte bromsa kostnaderna, men i många kretsar ansågs detta vara farligt. Kungen och militären hörde till dem som ogillade denna politik. Den fråga som kom att utlösa det s k bondetåget gällde infanteriets övningstid. Frågan gällde om man skulle öva värnpliktiga även på vintern, vilket skulle öka kostnaderna avsevärt. Liberalerna var splittrade och Staaff lade fram ett kompromissförslag. Frågan borde avgöras först efter ett nyval ansåg han. Kungen och högerkretsarna var missnöjda. I detta läge uppkom idén om ett bondetåg. Tanken var att bönderna skulle åka till Stockholm och uppvakta kungen i försvarsvänlig riktning. Idén fick stort genomslag och mer än hundra tusen personer anmälde sig till manifestationen. Alla var inte bönder. Den 6 februari 1914 tågade man in på borggården och nu håller kungen sitt borggårdstal som är i försvarsvänlig patriotisk anda. Det här sker utan statsministerns godkännande och nu sker det en definitiv brytning mellan kungen och Staaff. Kungen fick enligt Staaff inte föra en egen politik över huvudet på sin statsminister. Detta är i den personliga kungamaktens sista självande minuter och vi ska inte fördjupa oss i de konstitutionella frågorna här, utan konstatera att Staaff avgår och Hjalmar Hammarskjöld bli ny statsminister.

 

Hur kommer nu Carl Bennedich in i bilden? Jo kungens tal var skrivet av Sven Hedin och Carl Bennedich. Den förstnämnde var en känd upptäcktsresande som tidigare engagerat sig i försvaret, Bennedich var en ung löjtnant och Karl XII-forskare. Då, i vedbon, visste jag inget om Bennedich men senare fick jag veta att mannen var född i Falkenberg. När jag många år senare började släktforska dök det här upp igen. Jag hade läst födelse- och husförhörslängder ganska noga men aldrig sett namnet Bennedich. Jag började med att fråga min mamma. Man skall ju fråga de äldre så mycket som möjligt så länge det går. Jojo men! Bennedichs kommer jag väl ihåg svarade hon. De brukade komma ner från Stockholm i en fin bil och dottern var nog lite förtjust i din pappa.

 

Det här var i slutet på 20-talet och då arbetade pappa på Smålandsbanken och den låg på Brogatan mitt emot Rika Skoogs hatt- och mössaffär. Hon stod ofta och hängde där. Dottern alltså. Ja, då var det rätt att familjen hade med Falkenberg att göra men kom Bennedich från Falkenberg? Jag beslöt att konsultera en av de gamla Vem är det? som vi har i föreningslokalen. Och mycket riktigt Carl Bennedich, major, Stockholm f. i Falkenb. 5/6/80 stod det och när jag sedan gick till födelseboken (SCB) såg jag att fadern hette Bengtsson. Det förklarade att jag inte stött på namnet tidigare. För Bennedichs alla meriter i militärt sammanhang hänvisas till ovan nämnda källa. Här skall dock nämnas att han slutade som överste och chef för Kungl. Livgrenadjärregementet i Linköping. Bennedich dog den 3/3 1939 och hans änka flyttade sedemera till Falkenberg och dog där 4/3 1953. Bennedich hade två söner vilka likaledes gick den militära banan. Den ene sonen Carol överste av 1 gr dog för inte länge sedan i Åkersberga. Bland mycket annat var han chef för den svenska övervakningskommissionen i Korea 1965-66.

 

Carl Bennedich var på sin tid en känd krigshistoriker och specialintresserad av den karolinska tiden och då framför allt Karl XII. Han gjorde 1911 en studieresa till Ryssland och bl. a. Poltava i Ukraina där han studerade Karl den XII:s krig på plats. Han var också i Finland för studier av Sveriges krig 1611-48. Carl Bennedich har utgivit ett flertal arbeten i dessa frågor från trycket. Nedan följer två antavlor för Carl Bennedich och hans hustru Anna f. Löndahl. Dessa antavlor kan byggas ut mer men detta har ej varit möjligt med den tid författaren har haft till förfogande. En del av uppgifterna bygger på egen forskning annat har tagits från tidigare forskning och därför inte kontrollerats i originalkällorna. Det sistnämnda gäller framför allt när vi kommer in på mera kända släkter som Cassel och Ratzki i Halmstad. Anorna till nr 14 Vilhelm Nilsson Hallander har tagits fram av Ivar Larsson som välvilligt ställt dem till författarens förfogande. Carl Bennedichs antavla är intressant i så motto att den speglar de möjligheter som trots allt fanns för en fattig pojke att komma upp sig i samhället även på 1800-talet. Bennedichs farfar som först var åbo blev sedan backstugusittare i Steninge. Pappan växte alltså upp i en backstuga och själv slutade han som regementschef i Linköping.

 

Källor:

Förutom kyrkoböcker har följande källor kommit till användning:

Bengtsson Sperling, Harplinge och Steninge ministerialbok: Födelse och dop 1685-1737

Bengtsson Sperling, Steninge Ministerialbok 1765-1894

Rosengren Ingemar, Skogsbygden i Rolfstorps socken

Carlsson/Rosén, Svensk historia II

Gamla Halmstad Årsbok 1934 och 1971

Larsson Ivar, Tvååkergårdar, andra upplagan 1997

Vem är det ? 1935

Skarstedt C. W., Göteborgs Stifts Herdaminne

Brev från Ivar Larsson daterat 17 december 2000

 

Proband

1. Carl Bennedich, överste, f 1880 i Falkenberg, levnadsbeskrivning. Gift med Anna Löndahl

 

Generation I

2. Nils Peter Bengtsson, timmerman, byggmästare, f 1844 i Bäckagård, Steninge

3. Lydia Johanna Lindstedt, f 1843 i Vinberg 3, Klockaregården, Vinberg

 

Generation II

4. Bengt Eriksson, åbo, backstugusittare, f 1803 i Mokrig, Steninge

5. Gunnild Nilsdotter, f 1816 i Bäckagård, Steninge

6. Johan Jesper Lindstedt, klockare, organist, f 1809 i Örgryte

7. Carolina Charlotta Hallander, f 1818 i Hällerup, Ljungby

 

Generation III

8. Erik Persson, åbo, f 1757 i Bökesgård, Harplinge

9. Ingierd Bengtsdotter, f 1765 i Hovgård, Steninge

10. Nils Nilsson, åbo, f 1760 i Timmersjö Hovgård, Harplinge

11. Svenborg Nilsdotter f, 1784 i Nortorp, Steninge

14.Vilhelm Olaus Nilsson Hallander, gårdsfogde, inpektor, arrendator, f 1773 i Angryd, Sibbarp

15. Lena Andersdotter, f 1777 i Knutsböke, Rolfstorp

 

Generation IV

16. Per Ingelsson.

17. Gunnel Eriksdotter.

18. Bengt Bengtsson.

19. Ingeborg Andersdotter.

20. Nils Nilsson.

21. Gunnil Bengtsdotter.

22. Nils Jacobsson, f ca 1749

23. Pernilla Larsdotter.

28. Nils Svensson, landbo, frälsefogde, arrendator av Hällerup, f 1738 på Luckan, Hällerup, Ljungby

29. Inger Larsdotter, f 1740 i Angryd, Sibbarp

30. Anders Olofsson, åbo i Knutsböke, Rolfstorp, f 1739 i Svartrå 2, Svartrå

31. Elin Olofsdotter, f 1748 i Knutsböke, Rolfstorp

 

Generation V

56. Sven Nilsson, åbo på Lillegård i Töringe, Vinberg, f 1718 på Luckan, Hällerup, Ljungby

57. Gunill Gudmundsdotter, född 1715 i Faurås 6 Täckagård, Vinberg

58. Lars Börjesson, åbo i Angryd, båtsman, f ca 1720 i Borrås Jönsa, Tvååker.

59. Inger Persdotter, f 1713 i Dagsås

62. Olof Mickelsson, åbo, f ca 1704 i Svartrå?

63. Kerstin Börgesdotter, f 1727 i Knutsböke, Rolfstorp

 

Generation VI

112. Nils Jeppesson, jägare på Hällerup, bodde på torpet Luckan, gift 1717 som änkling med

113. Ingeborg Svensdotter.

114. Gudmund Jönsson, åbo i Faurås Täckaregård, Vinberg

115. Bengta Hansdotter.

116. Börje Torsson, åbo i Jönsa Borrås, f i Galtabäck 6, Tvååker

117. Inger Jönsdotter, f i Borrås Jönsa, Tvååker

118. Per Troedsson, åbo i Dagsås 5, Hökagården och senare i Angryd, f i Dagsås

119. Anna Börjesdotter, f i Dagsås

126. Börge Larsson, åbo, f ca 1700

127. Inger Perdotter, f ca 1684

 

Generation VII

232. Tore Esbjörnsson, åbo i Galtabäck 6, Tvååker omkring 1697 till 1722,

233. Kjerstin Björnsdotter.

234. Jöns Månsson, åbo i Jönsa Borrås, Tvååker, f ca 1662

235. Inger Persdotter, f i Angryd, Sibbarp

236. Troed Nilsson, åbo i Dagsås 5, Hökagården

238. Börje Svensson, åbo i Bråtared, Dagsås

 

Generation VIII

464. Esbjörn Persson, åbo från omkring 1645 på Galtabäck 2, f ca 1620

465. Kirsten Olofsdotter, död 1686

466. Börje Larsson, åbo i Galtabäck 4, död ca 1690

468. Måns Börjesson, åbo i Jönsa Borrås 1650-talet - 1680-talet

 

Kommentarer

1. Carl Bennedich hette Bengtsson vid födelsen.

4. Bengt Eriksson är först åbo i Bäckagård men uppges 1845 flytta till backstugan Hallen under Nortorp i Steninge. Vad har hänt? Bengt och hans fru flyttar till Falkenberg 1882.

6. Lindstedt uppges i hfl Vinberg vara född i Örgryte men har ej kunnat hittas i fb där.

7. Carolina Charlotta är yngre syster till Anna Cecilia Hallander f 1807 i Hällerup, Ljungby. Denna gifter sig 1824 med löjtnanten Wilhelm Robert Muhl på Hällerups säteri och efter att ha blivit änka gifter hon sig för andra gången 1829 med rådmannen Lorenz Magnus Lundberg från Falkenberg. Lundberg är broder till Jonas Peter "J.P." Lundberg som är stamfader till de Lundbergare som ägde Hertings gård i Skrea. 1901 såldes gårdens mark till Falkenbergs stad.

15. Uppgifterna om Lena och hennes härstamning är hämtade från Ingemar Rosengrens häfte Skogsbygden i Rolfstorps socken, som för övrigt kan läsas i föreningslokalen.

235. Inger Persdotter var född på samma gård i Angryd där Nils Svensson (28) och Inger Larsdotter (29) senare bodde. Gården kallas nu för Steners. Steners är släkt till probanden genom Vilhelm Nilssons broder Sven Nilsson som övertog gården i Angryd efter Vilhelm omkring 1806. Han efterträddes av sonen Bengt Svensson f 1810 och denne av sonen Sven Bengtsson f 1851. Denne hade tillsammans med hustrun Sofia Svensdotter från Stegared 17 barn av vilka flera av sönerna tog sig namnet Stener och blev godsägare på olika ställen som t. ex. Widar Stener på Björnhult.