Hallands befolkning

Halland befolkning 2014

 

CD:n innehåller avskrifter från Hallands kyrkböcker:
Födelsenotiser: 369 300 st
Vigselnotiser: 141 168 st
Dödsnotiser: 255 656 st

1688-1860
Födda  54 församlingar helt klara
Vigda 101 församlingar helt klara
Döda   51 församlingar helt klara
 
1861-1895
Födda 64 församlingar helt klara
Vigda 68 församlingar helt klara
Döda  66 församlingar helt klara
 
1896-1935
Födda 55 församlingar helt klara
Vigda 65 församlingar helt klara
Döda  64 församlingar helt klara

Detaljerad information

Denna CD finns till försäljning i föreningens e-butik och genom Hallands Släktforskarförenings kansli, tel. 035 - 12 82 72

1024x768

1688-1860

Födda  54 församlingar helt klara

Vigda 101 församlingar helt klara

Döda   51 församlingar helt klara

 

1861-1895

Födda 64 församlingar helt klara

Vigda 68 församlingar helt klara

Döda  66 församlingar helt klara

 

1896-1935

Födda 55 församlingar helt klara

Vigda 65 församlingar helt klara

Döda  64 församlingar helt klara

Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE MicrosoftInternetExplorer4

Skogsbygden

 

Bruksanvisning

Denna bok behandlar hemmanen i de östra delarna av Rolfstorps socken, sedan gammalt kallade Skogsbygden. Efter några inledande kapitel följer dess huvuddel, som är en så långt som möjligt fullständig förteckning över alla som bott i Skogsbygden från slutet av 1600-talet, då källskrifterna börjar bli tillräckligt rika för att göra en sådan förteckning möjlig, till omlring är 1900. Anställt tjänstefolk har inte tagits med.

För att fullt ut kunna utnyttja en dator när jag arbetade med denna bok har jag tyvärr varit tvungen att till skillnad mot källskrifterna använda en enhetlig stavning av alla namn. Jag har då valt att stava på modernt vis.

Med tanke på de brukare av denna bok som saknar lokalkännedom har jag överallt angivit i vilken socken omnämnda lokaliteter ligger. Saknar ett namn sockenangivelse ligger platsen i Rolfstorps socken.

Personerna är ordnade gårdsvis och familjevis i tidsföljd och i tre spalter. I första spalten finns familjefäderna, i den andra deras hustrur och i den tredje deras barn. På bokens sista sida finns en förteckning över använda förkortningar.

Ett flitigt brukat ord i denna bok är åbo. Så kalldes en person som hade åborätt, ibland kallad skatterätt på en gård. Även brukarna av sådana utsocknes frälsehemman som var så vanliga i Rolfstorps socken hade åborätt. Denna kunde ärvas och köpas som annan egendom, men frälsebonden kunde mista sin åborätt om han misskötte gården eller försummade att betala sin avgift, kallad städja, till gårdens ägare. Blev en åborätt till salu hade de närmaste släktingarna till säljaren ett slags förköpsrätt, kallad bördsrätt.

Mot slutet av 1800-talet försvann begreppet åbo, men ordet är behändigt och jag har använt det även där jag bort skriva t.ex. hemmansägare eller lantbrukare.

Frälsehemman

De flesta hemmanen i Rolfstorps socken var frälsehemman som sedan 1600-talet tillhörde det s.k. Wolfrathska godset eller Halländska strögodset. Detta bestod av ett ett stort antal gårdar som svenska staten sålde till den nederländske storkapitalisten Bernt Wolfrath. Det hade sedan många ägare, sist det Sahlgren-Alströmerska handelshuset i Göteborg. När detta gick i konkurs såldes hemmanen till enskilda personer, ofta till de åbor som brukade gårdarna. Det hette att de friköpte sina gårdar. Från slutet av 1700-talet blev det nämligen tillåtet för vilken svensk medborgare som helst att äga frälsejord.

Skogsavverkning

I den här boken är det ofta tal om skogsavverkning. Det är därför motiverat att så här inledningsvis helt kort redogöra för vad som gällde för sådan verksamhet.

Före 1789 var "ädla lövträd", i synnerhet ek och bok, Kronans egendom även om de växte på privat mark, och fick inte skadas, än mindre avverkas. Kronans skogar och lövträd övervakades av särskilda tjänstemän som kallades hejderidare. Enskild person kunde efter hänvändelse till vederbörande häradsrätt få tillstånd att avverka lövträd för något lovvärt ändamål, t.ex. att bygga eller underhålla gärdesgårdar och hus. Träden i fråga måste då först "utsynas" och stämplas av en hejderidare.

Straffet för den som skadade eller högg ned en ek eller bok var att betala böter och skadestånd till Kronan samt att för varje nedhugget träd plantera tre nya och skydda dessa från att skadas, t.ex. av betande kreatur.

Här följer redogörelser för ett par rättsfall som belyser hur systemet fungerade.

År 1769 inlämnade "Kronoallmogen" i Himle härad en ansökan till häradsrätten att den måtte tillåta utsyning för avverkning under innevarande år av en "toppformad bokeskant" vardera, att användas som brännved samt "gärdesgårdars och redskaps vidmakthållande". Bland sökandena fanns alla åborna i Bråtås, Haksered, Kushult, Tingås och Åkulla. (En skant var ett dött träd eller en död gren.) Det märkliga inträffade nu att genast efter det att nämnda ansökan blivit uppläst, samtliga nämndemän steg upp från sina stolar och anhöll om att samma förmån måtte beviljas dem "såsom en liten ärkiänsla för thet beswär, som de wid flere tillfällen uti Kronans tienst hafwer".

Lars Gabriel Colliander, handelsman i Varberg och ägare till Övra Lia, Skällinge sn, stämde år 1789 Sven Arvidsson i Haksered och hävdade att Sven på Övra Lia skog huggit och och därifrån bortfört bortfört tre bokar.

De tre bokarnas förhistoria är av intresse. Sahlgren-Alströmerska handelshuset hade fått tillstånd att avverka ett antal bokar, vilka blivit utsynade och stämplade. Dessa trän fördelades sedan på ägarens olika hemman i trakten. Bönderna i Tjärby, Grimeton sn, hade fått tre bokar som växte på Övra Lia skog. Detta hemman ägdes nämligen också av handelshuset. Men då det är långt mellan Tjärby och Övra Lia, sålde Tjärbybönderna sina trän till nyssnämnde Sven Arvidsson för att i stället av herr Wolfrath på Torstorp köpa avverkningsrätt till trän på hans skog.

Eftersom Svens träd växte långt inne i skogen, övertalade Sven förvaltaren av det Sahlgren-Alströmerska godset att låta hugga bort stämplarna på dessa träd och i stället stämpla tre likvärdiga, som växte alldeles intill Övre Lias gräns mot Haksered. Det var dessa träd som Sven hade avverkat, trots att Övra Lia sedan ett par tre år inte längre ägdes av Sahlgren-Alströmer utan av Colliander. Och för detta blev Sven nu stämd av Colliander som hade papper på att han köpt Övra Lia utan någon som helst inskränkning av sin äganderätt.

Förmodligen därför att målet hade pricipiellt intresse är häradsrättens motivering för sin dom synnerligen omsorgsfull. Domen innbar i korthet att Svens äganderätt till träden upphörde i och med att hemmanet bytte ägare. Han borde alltså genast ha avverkat dem och inte som han gjort, väntat med detta i flera år. Han dömdes till det vanliga straffet för olaga skogsavverkning.

Om vargar

Utdrag ur Himle härads dombok 1732: "Instälte sig wiid Rätten Bengt Ingemarsson i Bregnhult, Olof Andersson i Åkulla, Börge Larsson i Knutsböke och Anders Håkansson i Stensared, och upwiiste sex stycken hwargungeskinn (vargungeskinn) med begiäran, att dem måtte tillåtas att få bewiisa, det de har dödat samma djur." De anhöll om att få den lagstadgade belöningen för sin gärning. Vittnen betygade nu att de sett "ulfwaboet" där ungarna blivit tagna, och att de sett Bengt och hans följeslagare ta vara på skinnen. Enl. en förordning av år 1664 tillerkändes de sökande 6 daler silvermynt.

Anhållanden om vitesförbud

År 1730 besvärade sig i häradsrätten fem bönder i Bråtås, Haksered, Stensared och Åkulla över att deras sockenmän "på andra sidan om Rollstorp" och flera av deras grannar tagit sig ovanan att om sommaren släppa sina kreatur på bete på klagandenas enskilda skog.

Samma år beklagade sig samtliga åbor i Skärte, Brännhult, Haksered, Stensared, Åkulla, Bråtås och Stenaljung samt Älingaberg i Skällinge socken i tingsrätten över att obehöriga i nejden hämtar ved och ris i deras samfällda och enskilda skogar, att obehöriga i smyg släpper sina kreatur på bete där samt att Tågarps och Övra Lia byamän i Skällinge socken, som har rätt till bete i dessa skogar, emot betalning tar emot andra bönders kreatur och släpper dem på bete där.

Åborna i Kushult anmälde att "wanartigt Folck tagit sig den osed, at om Sommartiden släppa sine häst- får- och andre Creatur på deras utmarck i bete".

Klagandena anhöll i alla tre fallen om vitesförbud, vilket beviljades, och innebar att den som överträdde föbudet kunde bötfällas. Vitesförbuden skulle kungöras i traktens alla kyrkor.

Utdikning

Med början år 1871 grävdes en kanal som dikade ut de stora och nästan värdelösa sankmarkerna längs den mycket krokiga Stenån från de båda Stensjöarna och nästan ända fram till Hovgården. Kanalen följde i huvudsak åns gamla fåra.

En orsak till att marken var så sank var att ägarna till Hovgården sedan mycket länge hade rätt att dämma upp ån där. Företagets tillskyndare, som var 11 bönder i Stenaljung, Stensared, Brännhult och Mute, fick med visst besvär Carl Alfred Bexell att gå med på att något som i handlingarna kallas Hovgårds övre hålldamm togs bort. I arbetet, som åtminstone till största delen utfördes av bönderna själva, ingick att bygga tre nya träbroar, i handlingarna kallade Bråtstocksbro, Wasabro och Timmekullabro. Vattenståndet i Södra och Norra Stensjön beräknades sjunka med 1,7 resp. 2,7 fot.

BRÅTÅS

Bråtås var ett kronohemman som Fredrik Lagercrantz på Hovgården år 1771 tillsammans med andra kronohemman bytte till sig mot frälsehemman som han ägde. Axel Lagercrantz sålde det 1799 till prosten Rodhe i Valinge. Det ärvdes av hans dotter Severina som sålde det till de båda åborna på hemmanet 1824.

Två åbor i Bråtås som jag inte har med rimlig säkerhet kunnat placera i familjer och vars eventuella släktskap inbördes jag ej kunnat fastställa. Uppgifterna om dem kommer huvudsakligen från mantalslängder, i någon mån från Himle härads dombok.

Sven Andersson

Gift åbo år 1676, omnämnd i domboken 1679 som åbo i Bråtås. Hustru troligen död ca 1678.

Olof Andersson

Gift åbo år 1676, död ca 1678. Hans änka hette nog Kerstin och hade rymt sin väg enl. mtl 1681.

Bråtås Gård A

Per Trulsson Bengta Helgesdotter Jöns enl. mtl, soldat 1713
ca 1654 - 98 ca 1656 - 1738 Helge enl. mtl
(ca 1681 - 1698) (1698 - 1720) Karin, ca 1696 - 1767 g m nästa åbo

Att Karin var d t Per Trulsson är ej alldeles säkert, men hon hette Persdotter, var enl. vigselnotisen från Bråtås och hennes äldsta dotter hette Bengta.

Nils Bengtsson Karin Persdotter Bengta, 1720 - 20
- ca 1774 ca 1696 - 1767 Gunilla, 1721 - g m nästa åbo
(1720 - ca 1749) v 1720 Ingrid, 1724 -
Inger, 1727 -
Bengt, 1729 - 30
Britta, 1731 - g 1765 m Hans Larsson
Pernilla, 1734 -
Bengt, 1737 - döv och bräcklig enl. mtl

Nils var enl. vigselnotisen från Torstorp, Grimeton sn. Hans dödsnotis finns ej i kyrkoboken. Dödsåret ovan enl. kl.

Hans Larsson och Britta Nilsdotter fick här 1766 en son Lars, död samma år. De flyttade nog snart härifrån. Hans var enl. vigselnotisen från Rp #1 men var nog varken född eller bosatt där.

Enl. Nösslinge kyrkobok vigdes 1774 Bengt Nilsson från Bråtås och änkan Inger Olofsdotter från Borrås, Nösslinge sn. Det kan vara ovannämnde Bengt Nilsson.

Nils Bengtsson och Helge Larsson, båda åbor i Bråtås, blev år 1732 stämda för att på hemmanets skog utan föregången utstämpling ha huggit en bok. De erkände men påstod att de den närmaste tiden före brottet legat sjuka, så att de inte kunnat ansöka om vederbörligt tillstånd. De fick det vanliga straffet för detta brott.

Nils blev 1752 tillsammans med sin måg Nils Svensson och gårdbo Helge Larsson åtalade dels för att på hemmanets skog ha fällt en bok, dels för att till bönder på slättbygden ha sålt ved som de huggit på sina gårdar. För att ha huggit ner boken fick de det vanliga straffet för olaga avverkning, men för att ha sålt ved slapp de för denna gång straff, därför att de var fattiga och okunniga om att de gjort något olagligt. Och dessutom hade det inte hänt tidigare. (Krono- och frälsebönder fick inte utan vidare föra bort något som tillhörde gården.)

Änkefänrikskan Petronella Buua stämde år 1754 Nils för att han ej betalat tillbaka ett parti korn som han lånat av henne. Av domstolsprotokollet får man intrycket att hon för hans fattigdoms skull var beredd att låta udda vara jämt. Emellertid infann han sig trots flera kallelser aldrig till rättegången, och dömdes till slut att betala skulden och kärandens rättegångskostnader. Och han fick böta för uteblivandet.

Enl. domboken 1756 var Nils Bengtsson och mågen Nils Svensson skyldiga Kronan skatt och ersättning för husröta. De fick vara kvar på gården ännu ett år, men måste betala innan dess utgång.

Nils Svensson Gunilla Nilsdotter Karin, 1748 -

1708 - 77 1721 - Sven, 1751 - 60

(ca 1749 - 74) v 1748 Börta, 1754 - 54

Per, 1755 -

Lena enl. mtl

Nils var nog f på Svartrå #2. Gunilla överlevde honom. Hennes död tycks ej vara antecknad i kyrkoboken.

Nils var inför rätta 1752 och 1756 tillsammans med sin svärfar. Se vid denne! År 1760, 1768 och 1772 var han åtalad för att olovandes ha huggit ner bokar. Vid det sista tillfället skedde det tillsammans med svågern? Bengt Nilsson. Då intygades deras fattigdom både av nämnden och den närvarande allmogen. De fick därför spöstraff i stället för böter. År 1773 blev Anders Persson, Tingås Gård B, stämd av Nils som yrkade att Anders borde erkänna att han deltagit i den trädfällning som Nils och Bengt fick skulden för året innan. Det gjorde Anders och blev dömd att böta.

Lars Olofsson Ingrid Persdotter Olof, 1774 -
(1774 - ca 1790) ca 1746 - Anders, 1775 -
Johannes, 1778 - 79
Inger, 1780 - 80
Tore, 1781 -
Ingrid, 1782 - 82
Johannes, 1784 - f i Tingås, kanske felskrivning i kyrkoboken
Jöns, 1791- 91 f på ett torp vid Djurarp

Makarna var ej vigda i Rp sn. I barnens födelsenotiser kallas modern även Inger. Hennes födelseår enl. uppgifter i barnens födelsenotiser.

Lars blev enl. kl åbo här 1774 och ca 1790 torpare vid Djurarp. Familjen lämnade nog socknen en kort tid efteråt.

År 1779 blev Lars och hans gårdbo Sven Andersson åtalade för olaga skogshygge. De nekade och fick fria sig med ed vid nästa ting.

Samma år blev Lars åtalad för att tillsammans med Anders Svensson i Tingås på hemmanens samfällda skog ha huggit ner en bok. De erkände och fick det vanliga straffet för olaga skoghygge, men förmådde ej betala böterna, så de fick i stället 4 dagars fängelse vid vatten och bröd.

År 1782 blev Lars och hans granne Sven Andersson åtalade därför att överuppsyningsmannen Lindgren i en bergskreva på deras mark hittat en oförseglad och fullt brukbar hembränningsapparat. De förnekade att redskapet tillhörde någon av dem och sa sig ej veta till vem den hörde. Vid nästa ting fick de gå ed på att de talade sanning. Sven avlade eden men Lars bekände att apparaten var hans. Han dömdes till höga böter, och om han ej förmådde betala dem till 178 dagars straffarbete på fästningen i Landskrona.

1784 blev Lars och hans gårdbo Sven Andersson åtalade för att de avverkat 7 st "risbokar". De nekade och då det inte fanns någon bevisning mot dem, blev de frikända.

Sven Bengtsson Helena Maria Hardin Bengt, 1792 - 92
1764 - 1803 (ca 1790 - 1803) v 1791

Sven var f på Ryen Gård A och bror till nästa åbo. Enl. vigselnotisen var han från Bråtås och Helena Maria piga på Hovgården. Hon kallas Andreasdotter i bouppteckningen efter maken. Uppgifter i sonens födelsenotis tyder på att modern kom från Valinge sn.

Anders Bengtsson Kristina Börgesdotter
1775 - 1848 (1803 - 34) 1771 - 1842 v 1803

Anders var f på Ryen Gård A och Kristina i Lilla Böttås, Nösslinge sn.

Anders friköpte år 1824 gården, 1/3 mtl, av Severina Rodhe.

Efter Kristinas död flyttade Anders till Västerbacka vid Bråtås. Han gifte om sig och blev blev undantagsman där.

Kristina hade en syster Anna, f 1774, g m Andreas Andersson, åbo på Mute #3. Dessa hade en dotter Gunilla, f 1806, som uppfostrades av de barnlösa makarna Anders och Kristina, och var kvar hos dem till 1829, då hon gifte sig med Johan Petter Bengtsson, åbo på Skärte # 6.

Makarna testamenterade 1831 all sitt lösöre till denna Gunilla Andersdotter.

Kristinas bouppteckning visar att hon dog i en undantagsstuga. För att ha bott i en sådan hade hon ett överraskande stort bo. Bl.a. hade hon tre kor. Hon hade stora utestående fordringar och nästan inga skulder.

Anders Johansson Anna Britta Andersdotter Juliana, 1827 - 87 troligen ogift
1794 - 1847 1803 - 83 Beata, 1829 - g 1880 m P. M. J. Berntsson
(1834 - 1847) Anna Kristina, 1831 -
Nils Jakob, 1834 - 96 g 1864 m Britta Johanna Andersdotter
Jakobina Kristina*, 1837 - krympling enl. hsf, ogift 1900
Anna Johanna, 1841 - 41
Josefina Augusta, 1843 -
Bartold August*, 1845 - ogift 1900

Anders var f i Bokhult och Anna Britta i Hule, båda Nösslinge sn. De kom hit från Hårsared, Ullared sn.

Juliana fick 1852 uä son Johan August, d samma år.

Petter Magnus Johan Berntsson var undantagsman och f.d. åbo på Stenstorp #1. Beata var hans tredje hustru. Efter hans död flyttade hon tillbaka till Bråtås 1887 och dog nog mellan 1897 och 1900.

Nils Jakob var åbo i Bråtås. Se under Västerbacka vid Bråtås!

År 1844 processade Anders med sin torpare Johannes Andreasson på Äntasjön. Anders ville ha bort Johannes från torpet för att själv bruka dess jord, men då Johannes hade ett gällande kontrakt, ogillade häradsrätten Anders talan. Johannes blev däremot fälld för att på Anders mark ha huggit ner åtminstone några späda bokar. Han fick böta och betala ersättning till Anders. Det hjälpte inte att han påstod, att han för att freda sin gröda från Anders kreatur, hade använt virket till att laga en Anders tillhörig bristfällig gärdesgård.

Anders bouppteckning visar underskott. Största skulden var till Rikets Ständers bank i Stockholm.

Vid Laga skiftet i Bråtås 1868 - 69 bodde Anna Britta och dottern Juliana i en undantagsstuga kallad Södra Hagen.

Sven Bengtsson Anna Kristina Andersdotter Johan Otto, 1847 - f på Linnarp #3, fader gift dräng
1824 - 89 1831 - 1898 Henning, 1850 -
(1847 - ca 1868) v 1847 Johan Gustav, 1852 -
Bengt Ragnar, 1855 -
Lars Edvard, 1857 -
Johanna Magdalena, 1859 - 65
Alfred, 1862 - 65
Vilhelmina Kristina, 1865 - f i Stenaljung

Sven var f på Linnarp #2. En otydlig anteckning i hsf tyder på att han var dömd för att ha deltagit i misshandel. Anna Kristina var f i Hinneryd sn, uä d t Beata Rydell, bosatt i Grimeton sn. Anna Kristina dog i USA. Makarna var vigda i Grimeton. Familjen flyttade 1864 till Stenaljung.

År 1851 sålde makarna 1/6 mtl, d.v.s. halva gården till Johannes Svensson, och ca 1868 1/6 mtl till Svens bror Anders. Dessa båda delar kallas i fortsättningen Bråtås Gård Aa och Bråtås Gård Ab. Sven blev sedan? åbo på Köinge #3, Köinge sn.

Bråtås Gård Aa

Johannes Svensson

1803 - 53 (1851 - 53)

Johannes var tidigare torpare på Nya Varmanshuvud vid Hovgården. Han hade en stor familj som jag inte tar upp här, då han var åbo här så kort tid.

Johan August Johansson* Anna Beata Andersdotter Josefina Paulina, 1860 - 60
1831 - 1835 - 75 Johan Alfred, 1861 -
(1853 - 65) v 1859 Carl Edvard, 1864 -
Johan Otto, 1867 -
Josefina Paulina, 1871 -
Nils Aron, 1874 - 74
Neta Matilda, 1875 -
Inger Lena Johansdotter Hilda Charlotta*, 1878 -
1839 - 87 Johan Albin*, 1880 -
v 1876

Johan August var s t föregående åbo. Första hustrun var f på Knapsås, Källsjö sn, andra i Svartrå sn. Familjen flyttade till Liden vid Tingås 1865, där mannen blev torpare.

I Anna Beatas dödsnotis står att hon "beröfvade sig lifvet genom att dränka sig".

Nils Jakob Andersson Britta Johanna Andersdotter* Johan Edvin*, 1866 - 1943 nästa åbo
1834 - 96 1835 - 1914 Albertina Charlotta*, 1868 -
(1865 - 93) v 1864 Carl Albin*, 1871 - g m Kristina Berggren
Bina Kristina, 1873 - 95 ogift hemmadotter
Johanna Magdalena*, 1875 -
Sven Emil, 1877* -

Nils Jakob var f på Bråtås Gård A och Britta Johanna i Gödestad sn. Makarna inflyttade från Varberg 1865.

Carl Albin Nilsson hade handelsbod i Haksered.

Nils Jakob var åbo vid Laga skifte. Han fick sina ägor, 1/6 mtl, lagda i ett enda skifte men fick flytta sin hus. Registernummer Bråtås 1:3.

Att döma av hsf bodde familjen på torpet Nya Västerbacka vid Bråtås.

Johan Edvin Nilsson* Emma Paulina Bartoldsdotter*
1866 - 1943 (1893 - ) 1866 -

Makarna vigda mellan 1897 och 1900. Emma Paulina var f på Gamla Stagsäng vid Haksered.

Johan Edvin köpte 1899 1/16 mtl Tingås 1:5 av Johan August Gunnesson. Han ägde båda gårdarna 1925.

Bråtås Gård Ab

Anders Bengtsson*

1827 -

(1864 - 66 och 1868 - 93)

Familjen bodde nog på Nya Västerbacka vid Bråtås. Se vidare där!

Ägandeförhållandena på Bråtås Gård Ab var i fortsättningen invecklade. Sammanfattning: Gården delades först i två delar på vardera 1/12 mtl som ägdes 1866 - 68 av de båda åborna här nedanför, alltså Kasper Johan Johansson och Johan August Kaspersson. Deras gårdar köptes tillbaka av Anders Bengtsson, som efter något år sålde hälften till Johannes Larsson, var familj också finns nedan. Hela Bråtås Gård Ab kom slutligen i Nils Johan Anderssons ägo. Han var s t Anders Bengtsson.

Kasper Johan Johansson Anna Beata Gunnesdotter Gustav Magnus, 1864 - f i Köinge sn
1840 - (1866 - 68) 1837 - 69 Johan Elof, 1867 - f i Bråtås

Familjen flyttade hit från Köinge sn och härifrån till Åkulla. Mannen var f i Hulta, Nösslinge sn. Hustrun kom från Södra Hagen vid Tingås.

Johan August Kaspersson Severina Albertina Bengtsdotter Carl Teodor, 1865 - t USA 1890(E)
1841 - 1837 - Sven Petter, 1867 - t USA 1886
(1866 - 68) v 1863 Bernhardina Matilda, 1871 - t USA 1887(E)
Johan Albin, 1875 - t USA 1895(E)
Emma Josefina, 1878 - t USA 1890(E)
Emil Julius, 1881 - 81
Jenny Elenea, 1886 - t USA 1890(E)

Mannen var f i Älekulla sn. Han reste till USA 1889(E). Hustrun var ej f i Rp sn. Hon flyttade till USA 1890(E).

Mannen blev åbo här efter att familjen en kort tid bott på torpet Äntasjön vid Bråtås. 1868 flyttade man tillbaka till Äntasjön och bodde där ett par år, innan man flyttade till torpet Gamla Stagsäng vid Haksered.

Johannes Larsson

1806 - 85 (ca 1869 - 85)

Johannes var tidigare torpare på Västerbacka vid Bråtås, där han nog bodde även som åbo.

Nils Johan Andersson* Amalia Charlotta Schuberg* Carl Aron*, 1893 -
1865 - 1870 - Klara Charlotta*, 1895 -
(1893 - ) v 1892 John Edvin*, 1898 -
Alma Lovisa*. 1900 -

Nils Johan var s t ovanstående Anders Bengtsson och Augusta Johanna Albertina Nilsdotter. Hustrun var f på Ugglarp #3. Nils Johan var 1892 - 93 åbo på hennes fädernegård.

Ägare 1925: Josef Emil Johansson, 1/6 mtl, Bråtås 1:5.

Bråtås Gård B

Jöns Larsson Gunilla Andersdotter Sven, ca 1692 - 1714
ca 1656 - 1729 ca 1648 - 95 Gunilla, 1697 -
( före 1681 - 1724) Ingrid Månsdotter Måns, 1700 - g ca 1718, bortflyttad
ca 1674 - 1724 Ingeborg, 1703 - 70 g m nästa åbo
Karin, ca 1707 - g 1728 m Börge Eskilsson

Sven blev ihjälslagen i skogen av en " bokeskant" som föll på honom. (Skant = torr, död stam eller gren.) Andra hustrun kallas ibland Inger i kyrkoböckerna. Karins födelseår går ej att läsa i kyrkoboken.

Helge Larsson Ingeborg Jönsdotter Inger, 1725 - 31
ca 1698 - 1776 1703 - 70 Inger, 1727 - g 1753 m Carl Andersson från Horred sn
(1724 - 67) v 1724 Gertrud, 1728 - g 1757 m Kristoffer Möller, d före modern
Jöns, 1732 -
Inger, 1735 - 35 moder enl födelsenotisen: Börta Jönsdotter
Bengt, 1736 - 1811 g 1764 m Gunilla Essbjörnsdotter från Attarp, Skällinge sn
Ingegerd, 1738 - 1803 g m nästa åbo
Bengta, 1741 - 42
Margareta, 1743 - 1803 ogift, d i Tingås hos sin systerdotter
Bengta, 1745 - 46
Gunilla, 1752 - troligen g 1784 m Sven Nilsson

Helge kom enl. vigselnotisen från Nösslinge sn.

Enl. mtl fanns även en dotter Karin som "tigger med ett oäkta barn".

Kristoffer Möller var klockare i Vessige pastorat.

Bengt Helgesson bodde vid Snödal, Skällinge sn.
Sven Nilsson och Gunilla Helgesdotter, sannolikt ovanstående Gunilla, fick 1784 i Bråtås sonen Kasper. De var nog bosatta här på gården då. Inger Helgesdotter i Bråtås var gudmor åt Kasper. Sven och Gunilla bodde 1803 på Ladugårdstorpen vid Lindhov, Lindberg sn.

Helge var åtalad år 1732 och 1752 för olaga skogshygge och vedförsäljning. Se vid Nils Bengtsson, Gård A!

I Ingeborgs bouppteckning kallas äldste sonen Lars. Han är gift. Det är nog en felskrivning för sonen Jöns.

Enl. Nösslinge kyrkobok vigdes där år 1784 Sven Nilsson från Bråtås och Gunilla Helgesdotter från Lilla Körshult. Det verkar som om vederbörande präst har råkat kasta om hemorterna. Paret tycks ej ha bosatt sig i Nösslinge sn.

Sven Andersson Ingegerd Helgesdotter Anna, 1768 - g 1807 m Johannes Jonsson,
1744 - 95 1738 - 1803 Ingeborg, 1771 - 1818 g m Nils Andersson, åbo på Tingås Gård C
(1767 - ca 1790) v 1767 Annika, 1775 - 1819 g m Sven Larsson, torpare på Bringstad vid Hovgården
Gertrud, 1778 - 78
Britta, 1781 - ogift när modern dog

Sven var nog f i Övra Hjärtared, Ullared sn. Hustrun kallas i kyrkoboken överallt Inger, även i sin bouppteckning, men starka skäl föreligger att tro att hon var förre åbons dotter Ingegerd.

Familjen flyttade till Tingås Gård C. Svens måg Nils Andersson efterträdde honom som åbo där.

Johannes Jonsson var torpare på Västerbacka vid Bråtås.

Sven blev dömd 1772 för att ha avverkat en bok. Det visade sig att han på grund av sin fattigdom, som vitsordades av nämnden och menigheten vid tinget, inte förmådde betala sina böter. Han talade om för domstolen att han han tagit på sig brottet, som var begånget av hans åldrige svärfar. I stället för böter fick han 4 dagars f'ängelse vid vatten och bröd.

Även 1777, 1779 och 1784 var han åtalad för olovligt skogshygge. Vid första tillfället erkände han och fick böta. Vid det andra var han i sällskap med sin gårdbo Lars Olofsson. De nekade och fick fria sig med ed. Vid det sista var också båda åtalade för samma brott. Då gällde det 7 stycken "risbokar". Eftersom de nekade och hejderidaren inte kunde bevisa sitt stämningspåstående blev de frikända.

År 1782 hittades en olaglig hembränningsapparat på hemmanets ägor. Se vid Lars Olofsson, Gård ? !

Anders Andersson Ragnhild Svensdotter Anna Britta, 1789 - f i Bråtås
1767 - 1755 - Sven, 1792 - f i Bråtås
(ca 1789 -1792) v 1788 Kasper, 1794 - f i Djurarp
Lars, 1796 - f i Djurarp

Anders var ej f i Rp sn. Rangnhild var d t Karin Jönsdotter, åbohustru i Brännhult, i hennes tidigare äktenskap med Sven Arvidsson. Hennes födelse är ej antecknad i kyrkoboken. Familjen flyttade till Djurarp.

Enl. hsf var sönerna Sven och Lars skräddare.

Olof Jonsson

1736 - 1817 (1792 - 98)

Familjen flyttade hit från Åkulla Gård B och härifrån till Källekärr vid Obbhult. Om familjen, se under Åkulla Gård B!

Nils Andersson Margareta Torbjörnsdotter Olaus, 1797 - 1848 g 1819 m Anna Lena Johansdotter
1766 - 1846 (1802 - ca 1806) 1759 - 1837 v 1793

Mannen var f på Rp #10 och hustrun på Linnarp #2.

Nils var tidigare prosten Rodhes torpare vid Djurarp och blev senare, liksom sonen Olaus, torpare på Omtankan vid Hovgården.

Jöns Andersson Börta Olofsdotter Olaus, 1808 - 10
1769 - 1842 (ca 1806 - 30) 1774 - 1848 v 1806 Olaus, 1810 - 93 nästa åbo

Jöns var f i Gässlösa och hustrun på Stensared #2 Gård A. Hon dog 1848 enl. hsf, men hennes död är ej antecknad i kyrkoboken.

Jöns friköpte 1824 gården, 1/3 mtl, av Severina Rodhe.

Olaus Jönsson Anna Greta Persdotter Johanna Albertina*, 1834 - g 1859 m Johan Bernt Johansson*
1810 - 93 (1830 - 35) 1808 - 41 v 1833

Ca 1835 blev Olaus torpare på Stallbräckelid vid Mute #8. Fler barn föddes där. Anna Greta var f på Kushult Gård C.

Johan Bernt Johansson var åbo på Bråtås Gård Ba.

Olaus och hans blivande svåger Sven Persson i Kushult vandaliserade år 1828 tillsammans med några andra drängar så svårt en gård i Tågarp, Skällinge sn, att det är berättigat att använda ordet nidingsdåd. Händelsen ägde rum i samband med ett stort bröllop och drängarna var berusade.

Jöns Grimbeck Kristina Olofsdotter
1803 - 1866 1786 - 1853 v 1824
(1835 - 49) Inger Britta Bengtsdotter
1817 - v 1866

Jöns var f på Knutsböke och Kristina på Stensared #2 Gård A. Inger Britta var ej f i Rp sn.

Makarna flyttade hit efter att sedan 1824 ha bott på Stora Berg vid Mute #2. Från ca 1845 bodde de troligen på Västerbacka vid Bråtås. Under sitt andra äktenskap, som bara varade i 10 månader, var Jöns åbo eller arrendator i Åkulla.

Inger Britta hade de uä barnen Johanna Kristina, f 1850, Charlotta, f 1854, och Matilda Charlotta, f 1863. I födelsenotiserna för de båda sista är antecknat att deras far förmodades vara Jöns Grimbeck. Jöns blev 1853 dömd för horsbrott med sin piga Inger Britta Bengtsdotter, som han senare gifte sig med.

Jöns sålde halva gården till Johan Bernt Johansson och halva till Lars Magnus Svensson. Dessa delar kallas Bråtås Gård Ba och Bråtås Gård Bb.

Bråtås Gård Ba

Johan Bernt Johansson* Anna Johanna Bengtsdotter Johanna Kristina, 1848 -
1823 - 1815 - 57 Johan Aron*, 1850 - g 1874 m Johanna Greta Svensdotter
(1845 - 56) v 1844 Johan Bernt, 1853 -
Johanna Albertina Olausdotter* August, 1858 - föräldrarna var fästefolk
1834 - Augusta Josefina, 1860 -
1859 Carl August, 1863 -
Paulina, 1866 - t USA 1895(E)
Emma Karolina, 1871 - t USA 1889
Edvard*, 1881 -

Mannen var f på Övra Lia, Skällinge sn. Första hustrun var ej f i Rp sn. Hon dog i barnsäng. Andra hustrun var f på Bråtås Gård B.

Familjen flyttade härifrån till Kushult Gård A år 1856. Sonen Johan Aron efterträdde sin far som åbo där.

Jag har inte lyckats klara ut ägarförhållandena 1856 - 66. Kanske var Johan Bernt ägare fastän han inte bodde här. Kanske var Sven Bengtsson, åbo på Bråtås Gård A, ägare och/eller brukare.

Johannes Toresson* Anna Johanna Gunnesdotter* Gustav Teodor, 1866 - t USA 1892(E)
1832 - 1840 - Anton Emil, 1869 - t USA 1893(E)
(1866 - 72) v 1865 Johan Albin*, 1872 - g 1893 m Emma H. Johansdotter*
Carl August, 1877 - t USA 1895(E)

Mannen var f på Åkerholmen, Källsjö sn, hustrun på Södra Hagen vid Tingås. Familjen kom hit från Källsjö sn och flyttade till ett torp vid Stensared.

Johan Albin var torpare vid Stensared.

Johannes var åbo vid Laga skifte 1869. Han hade 1/6 mtl, som han fick i ett skifte, men han fick flytta sina hus. Registernummer Bråtås 1:2.

Johannes delade sin gård och sålde 1/9 mtl till Bartold Johan Bengtsson och 1/18 mtl till Bartold Aron Bengtsson. Dessa delar kallas resp. Bråtås Gård Ba1 och Bråtås Gård Ba2.

Bråtås Gård Ba1

Bartold Johan Bengtsson* Petronella Gunnesdotter Beata Albertina, 1862 - 63
1829 - 1838 - 97 Augusta Josefina, 1863 -
(1872 - ) v 1862 Anna Lovisa*, 1865 -
Emma Paulina*, 1866 - g m Johan Edvin Nilsson*
Lena Beata, 1869 -
Matilda*, 1870 -
Johanna Albina, 1873 -
Gustav Albin, 1874 -
Carl August*, 1877 -
Otto Emil*, 1879 -

Familjen flyttade hit från Gamla Stagsäng vid Haksered 1868, där mannen var född. Hustrun var f på Liavrån vid Tingås.

Augusta Josefina hade en uä son Gustav Paul Persson*, f 1886 i Kiel. Enl. hsf vistades modern i Tyskland 1880 - 87. Hon hade också en uä son Per Johan*, f i Rp sn 1888. Enl. församlingsboken 1900 var dessa båda barn fostersöner till Bartold Johan Bengtsson.

Enl. församlingsboken 1900 hade Matilda en uä dotter Gerda Ingeborg*, f i Rp sn år 1900.

Johan Edvin Nilsson var åbo på Bråtås Gård Aa.

Bartold Johan Bengtsson och Johan Petter Lindahl gjorde 1890 en hemmansklyvning. Bartold Johans 1/9 mtl delades i två skiften. Han fick bo kvar. Registernummer Bråtås 1:6.

Ägare 1925: Otto Emil Bartoldsson, 1:6, 1/9 mtl.

Bråtås Gård Ba2

Bartold Aron Bengtsson Lena Beata Henriksdotter Hilda Augusta, 1870 -
1832 - (1872 - 85) 1836 - ca 1898

Familjen kom hit från Änglarp, Grimeton sn. Hustrun och dottern var födda i denna socken. Familjen flyttade till Mute #3, där mannen blev åbo. Han var f på Gamla Stagsäng vid Haksered. Han var i livet år 1900.

Johan Petter Lindahl* Karolina Josefina Nilsdotter Johan Aron, 1867 - t USA 1887
1824 - ca 1914) Sibbelius* Emma Paulina, 1876 - g m Josef Emil Johansson
(1885 - ) 1836 - v 1860 -

Familjen inflyttade 1884 från Källsjö sn. Mannen var f i Myresjö sn, hustrun på Rp #10 och barnen i resp. Dagsås och Köinge socknar.

Johan Petter och Bartold Johan Bengtsson, Bråtås Gård Ba1, gjorde 1890 en hemmansklyving. Johan Petters del, 1/18 mtl, blev ett enda skifte, och han fick bo kvar. Registernummer Bråtås 1:7.

År 1854 var Johan Petter ladufogde på Hovgården. Detta år timade det s.k. Muteupproret i vilket han tog aktiv del och blev ådömd straffarbete.

Ägare 1925: 1:7, 1/18 mtl, Alrik Gideon Johansson, som äv. ägde Tingås 1:7 och 1:8.

Bråtås Gård Bb

Lars Magnus Svensson* Anna Beata Andersdotter Sven Petter, 1841 - g 1865 m Inger Beata Rydell
1818 - 1811 - 83 Bartold August*, 1843 - nästa åbo
(1849 - 61) v 1841 Johan, 1844 - 45
Johanna Kristina, 1846 - g 1874 m A. E. Andersson
Carl Johan, 1848 - t USA 1877(E)
Anders, 1851 - t USA 1876, åter 1878
Albertina Petronella, 1853 - g 1879 m Johan O. Nilsson

Lars Magnus var f i Grimeton sn och Anna Beata på Gamla Varmanshuvud vid Hovgården. Han var till 1849 torpare på Gamla Varmanshuvud.

Sven Petter var torpare på Gamla Kvarnstensslätt vid Hovgården.

Johanna Kristina fick 1871 en uä son Carl Albin. Hennes man August Emanuel Andersson var bl.a. arrendator på Spekås.

När Carl Johan Larsson emigrerade kallade han sig Nordén.

Johan Otto Nilsson var torpare vid Torstorp, Grimeton sn. År 1883 flyttade han till en ort som var okänd åtminstone för prästerskapet. Hans hustru Albertina Petronella flyttade till USA 1887.

År 1845 blev Lars Magnus åtalad för att på allmänna landsvägen mellan Kyrkobron och Hovgården med hugg och slag så att blånader och blodviten blivit följden, ha överfallit Erland Johansson från Skinnarlyngen, Svartrå sn. Han gick dock bara med på att han givit Erland ett par örfilar, och då denne medgav att värre än så var det inte, så slapp Lars Magnus undan med lindriga böter.

Bartold August Larsson* Johanna Britta Larsdotter Carl Emil*, 1877 -
1843 - 1852 - Johan Edvard, 1880 -
(1861 - ) v 1876 Emma Josefina*, 1882 -
Alfrida Charlotta, 1884 -
Nils August*, 1887 -
Jenny Linnéa*, 1889 -
Oskar Ludvig*, 1892 -
Fransina Elisabeth, 1894 - 96

Hustrun var f i Valinge sn. Hon dog mellan 1897 och 1900.

Vid Laga skifte 1869 blev Bartold Augusts 1/6 mtl utlagt i tre skiften. Han fick bo kvar. Registernummer Bråtås 1:4.

Ägare 1925: Johan Edvard Bartoldsson, 1:4, 1/6 mtl.

Nedannämnda makar har jag inte med rimlig säkerhet kunnat placera på rätt gård. Hsf ger närmast vid handen att de hör till Bråtås Gård Ab nellan Anders Bengtsson och Kasper Johan Johansson, men de är inte nämnda i Lagfartsboken, vilket de i så fall borde vara.

Adolf Kristian Baltsar Rydell Britta Maria Nilsdotter
1817 - (1865 - 66) 1815 - v 1840

Makarna var födda och vigda i Grimeton sn. Mannen var enl. hsf åbo på 1/12 mtl i Bråtås.

Anders Nilsson Börta Larsdotter Anders, 1789 - f i Bråtås

Sonens födelsenotis i kyrkoboken är det enda vittnesbördet om denna familj, som nog bara tillfälligt bodde i Bråtås.

Liden, torp vid Bråtås, senare fört till Tingås och då kallat Bråtåsalid, Bråtalid eller Liden.

Sven Andersson Schelling Elin Jönsdotter Jöns, 1749 -
v 1749 Anna, 1754 - 58
Anders, 1761 -

Familjen flyttade hit från Broslätt vid Hovgården och bodde här åtminstone 1750 - 67. Enl. vigselnotisen var Sven rotebåtsman från Annestorp, Skällinge sn. Han kallas även båtsman bl.a. i sonens Jöns födelsenotis. Elin var från Broslätt vid Hovgården men var nog inte född där. Hon kallas även Jonasdotter i kyrkans böcker.

Till familjen hörde änkorna Karin Svensdotter, f ca 1690, d 1762, och Hilla (eller Nilla) Larsdotter, f ca 1694, d 1761. De var nog var mödrar till mannen, resp. hustrun.

Bengt Olofsson Britta Nilsdotter Olof, ca 1765 - 68 f i Lilla Böttås, Nösslinge sn
1738 - 68 ca 1740 - 1812 Jöns, 1767 - 68
v 1763 Oller, 1869 - född efter faderns död

Bengt var f i Lilla Böttås, Nösslinge sn, där makarna var vigda. Britta var enl. vigselnotisen från Stora Körshult, men hon tycks ej vara f i Nösslinge sn. I kyrkoböckerna här kallas hon äv. Börta. Hon gifte om sig med nästa torpare. Familjen flyttade nog hit ca 1766.

Barnen Olof och Jöns dog samma dag av smittkoppor. Fadern dog en månad senare. Om honom står det i kyrkoboken att han "i hufwudswaghet uphängde sig sielf i sin lada och efter tingsrättens beslut blef i stillhet begrafwen". Enl. mtl 1768 var han "sinnessvag".

Olof Jonasson Fagerberg Britta Nilsdotter Pernilla, 1770 - 1816 ogift
ca 1728 - 1804 ca 1740 - 1812 Inger, 1772 - 1812 g 1797 m Johannes Olofsson, torpare, Brohultet
v 1769 Annika, 1774 - 1840 g m nästa torpare
Daniel, 1776 -
Carl, 1778 - 78
Catrina, 1779 - 85
Carl, 1781 -
Karin, 1785 - 1810 ogift

Enl. vigselnotisen var mannen avskedad gardist. Han dog på Köinge gästgivargård.

I bouppteckningen efter Pernilla står att hon hade en son Carl Daniel, avlad under äktenskapslöfte med sockenskomakaren Kasper Pettersson från Ullared sn. Under Pernillas havandetid avvek han utan att sedan dess ha hört av sig eller kunnat uppspåras. Sonen var f 1802 i en backstuga vid Tingås. Pernilla dog i ett litet hus som hon ägde på Håkan Nilssons mark, Haksered Gård B.

Sven Johansson Annika Olofsdotter Karin, 1806 - g m Anders Jönsson, Gategården, Karl Gustav sn
1775 - 1867 1774 - 1840 Olena Beata, 1808 - 94 g 1832 m Andras Larsson Sedig
v 1805 Johanna Kristina, 1810 - g 1844 m Antonius Andersson i Varberg
Johanna Lena Bengtsdotter* Anna Katarina, 1813 - 96 g m nästa torpare
1824 - v 1848 Johan Bernt, 1848 - g 1886 m Johanna Talina Johansdotter

Sven var ej f i Rp sn. I vigselnotisen 1805 och i Olena Beatas födelsenotis står att han var snickare. År 1835 bevittnade han en namnteckning, och då kallade han sig "skolemästare". Johanna Lena var f på Gamla Stagsäng vid Haksered. Familjen flyttade ca 1840 till Gamla Intaget vid Bråtås.

Andreas Larsson Sedig var båtsman vid Hovgården och sedan torpare på Äntasjön vid Bråtås.

Johan Bernt var bl.a. arrendator på Stenaljung Gård Cc.

Karins giftermål enl. moderns bouppteckning.

Nils Larsson Anna Katarina Svensdotter Eva Lovisa, 1842 -
1811 - 50 1813 - 96 Augusta Sofia, 1844 - g 1874 m Johan Aron Johansson
v 1840 Johan August, 1846 -
Nils Adolf, 1849 -
Neta Charlotta, 1849 - tvilling

Nils var ej f i Rp sn. Enl. vigselnotisen kom han från Varberg.

Johan Aron Johansson var f i Valinge sn. Han var torpare vid Grunnarp #1i denna socken. Makarna var i livet där 1896.

Johan August Johansson*

1831 -

Kom hit med sin familj från Bråtås Gård Aa 1865. Torpare här år 1900.

Äntasjön, äv. kallat Södra Hagen och Änghagen, torp vid Bråtås

Andreas Larsson Sedig Olena Beata Svensdotter Sven Johan, 1833 -
1812 - 95 1808 - 94 Lars Aron, 1834 -
v 1832 Britta Johanna, 1836 -
Albertina, 1839 -
Maximiliana, 1842 - 42
Carl Magnus August, 1843 -
Johanna Josefina, 1845 -
Maximiliana, 1848 -
Aron, 1850 - 50
Johan Aron, 1851 -

Mannen var f i Gunnarp sn och hustrun och äldsta barnet på Liden vid Bråtås. De flyttade hit 1833 och i hsf ser det ut som om torpet var nytt då. År 1838 flyttade familjen till Yasjöhult vid Hovgården. 1843 flyttade man till Nya Rampan vid Mute #1 och 1854 som backstusittare till Bråtås, troligen tillbaka hit. Här bodde familjen vid Laga skiftet 1868 - 69. Makarna hade år 1833 köpt torpet på 50 år av Anders Bengtsson, Bråtås Gård A.

Mannen var båtsman ca 1840 - ca 1848.

Johannes Andreasson Inger Larsdotter Lars Jakob, 1841 - g 1863 m Johanna Kristina Svensdotter
1807 - 48 1802 - 53 v 1837

Johannes, ev. f i Kungsäter sn, var torpare här från ca 1840 till sin död. Hustrun var f på Knapsås, Källsjö sn. Sonen var f på Södra Hagen vid Bråtås.

Johannes blev år 1844 stämd av markägaren Anders Johansson, Bråtås Gård A. Se vid denne! Av domstolsprotokollet framgår att torpet kallades Änghagen, och att Johannes då nyligen köpt det av Andreas Larsson Sedig.

Johannes dog på Varbergs lasarett av en ryggskada han ådrog sig, då ett träd som han höll på med att fälla föll över honom.

Lars Jakob var åbo i Knappsås, Källsjö sn. Hustrun kom därifrån. Båda bodde ännu där 1894.

Efter Ingers död tycks ingen ha bott på detta torp, såvida man inte döpte om det.

Västerbacka eller Västra Backa, torp eller stugor vid Bråtås

Det fanns både Gamla och Nya Västerbacka, men jag har inte med rimlig säkerhet kunnat avgöra vilka av nedanstående familjer som hör till resp. torp eller stugor.

Johannes Jonsson Anna Svensdotter Johannes, 1807 - 07
1780 - 1846 1768 - 1839 v 1807 Inger Lena, 1814 - 66 g m nästa torpare

Johannes var ej f i Rp sn. Han var torpare. I kyrkans och härdasrättens böcker kallas han också både Jonasson och Johansson. Anna var f i Bråtås. Familjen flyttade hit från Liavrån vid Tingås ca 1835.

När han blivit änkling kom Johannes överens med föräldralösa pigan Anna Britta Mårtensdotter från Småris, Nösslinge socken, om att de skulle gifta sig med varandra. Hon led emellertid sedan länge av en svår, obotlig sjukdom och var svag och bräcklig, och hennes förmyndare ansåg henne därför olämplig till äktenskap och förbjöd henne att gifta sig med Johannes. Denne stämde av denna orsak förmyndarna år 1841. Under rättegången påstod Johannes, att han av den ene förmyndaren blivit bortdriven från sin fästmö med käpp- och piskslag. Förmyndarna beskyllde Johannes för stöld, och påstod att han ville gifta sig med Anna Britta bara för att komma åt hennes arv. Processen slutade med förlikning. Parterna tog tillbaka sina beskyllningar, och Johannes förklarade sig ej längre ha för avsikt att gifta sig med Anna Britta.

Anders Bengtsson Inger Lena Johansdotter
1775 - 1848 1814 - 66 v 1844

Anders flyttade hit ca 1844 och var f.d. åbo på Bråtås Gård A. Källskrifterna kallar honom undantagsman. Hustrun omgift med nästa torpare.

Makarna ägde ett stycke mark, kallat Västra lyckan, som de år 1846 köpt på 50 år av Jöns Grimbeck.

Johannes Larsson Inger Lena Johansdotter
1806 - 85 1814 - 66 v 1850
Severina Johansdotter
1829 - 82 v 1866

Johannes var f på Knapsås, Källsjö sn. En otydlig anteckning i en hsf kan tydas så att ovanstående båda hustrur var hans andra och tredje.

Severina var f på Kroken vid Rp #1.

Johannes var torpare här vid Laga skifte 1868 - 69 men blev snart efteråt åbo på Bråtås Gård Ab. Troligen bodde han kvar här.

Jöns Grimbeck

Bodde här med sin hustru 1845 - ca 1865. Se under Bråtås Gård B!

Anders Bengtsson* Augusta Johanna Albertina Bartold Edvard, 1854 - 54
1827 - Nilsdotter Sibbelius Magdalena Josefina, 1860 - 64
1830 - 95 Bartold Evard, 1862 - t USA 1881
v 1853 Nils Johan*, 1865 - g 1892 m Amalia Charlotta Schuberg*
Magdalena Josefina, 1866 - g 1896 m A.J.B. Kollberg
Vilhelmina Charlotta, 1869 - 87
Emma Lovisa, 1872 -

Anders var f på Linnarp #2 och hustrun på Linnarp #3.

Anders blev åbo på Bråtås Gård Ab år 1865 efter att tidigare ha varit åbo i Linnarp och ca 1860 - ca 1865 på Stenaljung Gård Ba. Han bodde nog här med sin familj. Under åren 1866 - 68 bodde familjen på Skärte #7, där Anders då var åbo. 1868 återvände familjen hit.

Anders var åbo vid Laga skifte 1869 på 1/6 mtl. Registernummer Bråtås 1:5.

Anders blev dömd för slagsmål med kniv i Grimeton 1846. Han deltog i Muteupproret 1854 och fick straffarbete för det.

Nils Johan var åbo på Bråtås Gård Ab. Fadern bodde hos honom 1900.

Anders Johan Bengtsson Kollberg var torpare på Brunkullaslätt vid Rp #2.

Ängåsen, torp vid Bråtås

Magnus Gustavsson Bengta Olofsdotter Johannes, 1819 - 88 nästa torpare

1796 - 1853 1780 - 1861 v 1818

Magnus var troligen f på Mute #4 och Bengta på Stensared #2 Gård A.

Familjen flyttade hit ca 1840 från Ljungen vid Mute #5. Ska man tro hsf var Ängåsen nytt då, men det kan ha varit något annat, äldre torp som man döpte om. Familjen flyttade till Ödgärdet vid Kushult. Magnus dog där av arsenikförgiftning. Han var ett par gånger inför rätta anklagad för stöld och fick vid båda tillfällena böta för att han var drucken vid rättegången.

År 1821 stämde Magnus sin svärfar Olof Torbjörnsson i Åkulla för att få honom att utbetala Bengtas mödernearv. Olof svarade att bouppteckningen ej var riktigt klar och att arvskifte därför ej hade kunnat ske.

Enl. Laga skifteshandlingarna köpte Magnus torpet 1836 av Jöns Grimbeck.

Johannes Magnusson Anna Lovisa Andreasdotter Albertina Beata, 1853 - 53
1819 - 88 1834 - 91 Bartold Aron, 1854 - 79
v 1852 Johan August, 1856 - 58
Jakob, 1858 -
Josefina Karolina, 1860 -
Matilda Charlotta, 1863 - t USA 1890(E)
Johan Otto, 1865 -
Johan August, 1869 - 69
Anna Johanna, 1872 - 82
Carl Algot, 1875 - 93

Hustrun var f på torpet Kulparps Klev vid Rp #4. Hennes död är ej antecknad i kyrkoboken men står i hsf. Familjen flyttade till Ödgärdet vid Kushult 1857. I hsf står att Johannes "påträffades liggande död på marken".

Bartold Arons födelse är ej noterad i kyrkoboken. Enl. sin dödsnotis var han född i januari 1854.

År 1844, medan han ännu var dräng hos sin far, bröt sig Johannes in i en smedja i Obbhult och stal där ett skruvstäd, en slägga, två hammare, en smedtång och en järnstång. Man fattade misstankar mot honom därför att han försökte sälja dessa saker till olika personer, och så småningom lyckades sälja städet och släggan till två bönder i Nösslinge sn. De bestulna som var två bönder i Obbhult letade förstås efter det stulna och fann de nyssnämnda sakerna i Nösslinge och resten hos Magnus på Ängåsen. Johannes blev därefter åtalad, nekade envist men då bevisningen mot honom var god, dömdes han till böter. Vid samma tid, 1846, stod han under åtal vid Faurås häradsrätt, också för stöld.

År 1845 blev Johannes stämd av pigan Inger Pettersdotter från Äspenäs, Ullared sn, med krav på ekonomiskt bidrag till hennes i nämnda socken födda gossebarn, som hon med stöd av två vittnen påstod att Johannes var far till. Denne nekade och blev erbjuden att gå ed på sin oskuld. Men då han inte infann sig vid domstolen då eden skulle avläggas, dömdes han skyldig till faderskapet och att betala ett årligt s.k. uppfostringsbidrag. Han dömdes också till böter som han inte förmådde betala, och fick i stället sitta 14 dagar i fängelse.

Anders Johansson Anna Kristina Ambjörnsdotter
1804 - 78 1804 - 88

Anders blev torpare här 1856, då makarna inflyttade från Lopperstorpet vid Torstorp, Grimeton sn, där de hade barn. De flyttade till Svartrå sn 1869, men båda dog som fattighjon på Ryen. Ingen av dem tycks vara f i någon av socknarna Rp eller Grimeton.

Anders kallas Anders Johansson Aflander i handlingarna vid Laga skifte i Bråtås 1868 - 69.

Sven Johan Andersson Gunilla Gustavsdotter Emma Alvina, 1875 - 75
1849 - 1841 - Anton Edvard, 1876 -
v 1875 August Gottfrid, 1878 -
Jenny Eugenia, 1881 -

Sven Johan var f på Nya Stagsäng vid Haksered och Gunilla i Lindberg sn. Familjen kom hit 1875. Alla flyttade till USA 1881(E)

I hsf kallas torpet Lilla Ängåsen. Troligen är det detsamma som Ängåsen. Efter 1881 tycks ingen ha bott här.

Gamla Intaget, torp vid Bråtås

Sven Johansson

1775 - 1867

Flyttade hit ca 1840 från Liden vid Bråtås.

Anders Johan Andersson Augusta Gunnesdotter Josefina Bernhardina, 1868 -
1844 - 1846 -

Makarna flyttade hit från Dagsås sn 1867 och flyttade tillbaka dit året därpå. Mannen var f på Timmerkullen vid Stenaljung och hustrun på Södra Hagen vid Tingås.

BRÄNNHULT

Förr skrevs namnet alltid Bregnhult, vilket är riktigare än Brännhult, därför att första delen av namnet är ordet bregn = bräken.

Hemmanet tillhörde det Wolfrathska godset och kom via flera adliga ägare år 1755 i familjen Lagercrantz på Hovgården ägo. Det friköptes 1792 av de båda åborna på hemmanet.

Åborna i Brännhult blev år 1773 åtalade för att de ej enl. sin skyldighet levererat ett lass bränntorv till Varbergs fästning. Målet nedlades då svarandena snart efter det de fått stämningen hade fullgjort sin skyldighet.

Eskil Larsson Börta enl mtl, g 1684, hade ingen avkomma 1729
(före 1681 - ca 1687) Lars, ca 1653 - 1729 nästa åbo
Bengt, ca 1654 - 1725 åbo på Rp #10, g m Börta Larsdotter
Kerstin gift i Annestorp, Skällinge sn
Karin, - 1711 g ca 1690 m Lars Nilsson, åbo, Borsthult, Svartrå sn

Eskils hustru dog enl. mtl ca 1687.

Lars Eskilsson Anna Andersdotter Karin enl. mtl, d före fadern, utan avkomma
ca 1653 - 1729 (ca 1687 - 1729) ca 1669 - 1724 v ca 1695

År 1729 sålde Lars arvingar gården till nästa åbo som enl. köpehandlingarna troget hade tjänat Lars i 20 års tid.

Bengt Ingemarsson Börta Arvidsdotter Anna, 1726 - g m Konrad Heill, sedan m nästa åbo
ca 1685 - 1761 (1729 - ca 1757) 1705 - 89 v 1725

I mtl 1755 kallas Bengt husman. Nästa åbo blev nog hans svåger Sven Arvidsson. Dottern Anna ägde senare en del av gården.

Börta var f på Hafstorp #3.

Konrad Heill Anna Bengtsdotter Paulus, 1746 -
ca 1715 - 60 1726 - v 1746 Engela Britta, 1748 - 48

Konrad Heill var s t Paul Heill, frälseinspektör och gästgivare i Fastarp, Tvååker sn. Han var kronolänsman i Himle härad ca 1744 - ca 1750. Han bodde här från sin vigsel 1746 till 1750, då han flyttade till Hunnestad sn. Han var inte åbo på gården. Han blev avsatt från sin tjänst som länsman för fylleri och div. försummelser, bl.a. för att han förskingrat bötespengar som han uppburit.

Under åren närmast efter det han blivit avsatt satte han igång ca 15 processer vid häradrätten. Han bråkade med sina f.d. boställsbönder i Hunnestad om ekonomiska ting och med sina svärföräldrar om sin hustrus hemgift och en järngryta. Han stämde hustrun för att hon till diverse personer sålt redskap och kreatur som han ansågs sig äga och behållit pengarna. De som köpt dessa persedlar stämde han också, liksom ett par personer som han anklagade för att ha förskingrat delar av hans egendom.

Alla dessa processer förlorade han, oftast därför att han ej infann sig i rätten när de skulle behandlas. Vanligen konstaterade häradsrätten vid dessa tillfällen att han var så fattig, att det inte var lönt att döma honom till några böter. Att göra utmätning hos honom var ej heller lönt. Vid minst ett tillfälle fick han sitta av sina böter på Varbergs fästning.

Men en process skötte han någorlunda ordentligt, och den vann han också. Han anklagade nämligen sin hustru Anna för otrohet i äktenskapet och kunde bevisa att hon fått ett missfall och att han ej kunde vara far till detta barn. Som barnafader utpekades en viss Börge Andersson, som var betjänt på Hovgården, där Anna också tidvis var anställd. Heill erhöll den äktenskapsskillnad han begärde i häradsrätten. Under förhandlingarna i skilsmässomålet framkom att Heill ofta okvädat, hotat, stängt ute och agat sin hustru, vilket han senare blev åtalad för. Skilsmässoprocessen avgjordes 1752 och bodelningen ägde rum 1755.

Börge Andersson antog senare efternamnet Hofberg och blev skogvaktare och senare åbo i Ugglarp.

År 1757 stämde Heill sin f.d. svärfar och f.d. hustru för att han misstänkte fusk den bouppteckning som gjordes vid bodelningen. Samma år stämde han sin systerson länsmannen Johan Grimbeck för att han ville ha del i de böter, som Anna och Börge betalat sedan de blivit dömda för äktenskapsbrott. Både dessa processer förlorade han.

Anna gifte 1765 om sig med sin tjänstedräng Olof Pettersson.

Carl Georg Budde Anna Katarina Budde Johan

Mannen var enl. mtl kapten och hade en son Johan. Han var frälseägare till gården 1749 - 55 och bodde här då, men hade sannolikt en åbo eller arrendator som brukade gården. År 1751 dog i Brännhult sergeant Carl Magnus Budde, ingen ålder anges, ev. 18 år gammal.

Sven Arvidsson Karin Jönsdotter Anders
1713 - 64 ca 1728 - 90 Karin, ca 1740 - 1815 g 1769 m Lars Götarsson, arrendator, Djurarp
(1764 - 70) Ragnhild, 1755 - g 1788 m Anders Andersson, åbo, Bråtås Gård B
Inger, 1757 - 1837 g 1804 m Nils Hansson
Arvid, 1760 - 60
Anna, 1760 - 60 tvilling, "hos modren förqwäfd"
Arvid, 1764 - nog g 1793 m Britta Andersdotter från Högen, Grimeton sn
Anna ej i födelseboken men i moderns bouppteckning

Sven var f på Hafstorp #3, halvbror till ovannämnda Börta Arvidsdotter. Han brukade tidigare sin fädernegård och var g m Karin Bengtsdotter, som dog 1739, samma år som de gifte sig. De hade ett barn som dog samma år som modern. Av Svens och Karin Jönsdotters bouppteckningar framgår, att de ovannämnda barnen Anders och Karin var barn till Sven i ett tidigare äktenskap. Med vem han då var gift och var han då bodde har jag ej lyckats ta reda på.

Hustrun Karin var nog ej f i Rp sn. Hon gifte om sig med åbon på Brännhult Gård A.

Nils Hansson var torpare vid Mute #2. Inger, som enl. hsf var enögd, gifte om sig med Ingel Olofsson, bosatt i bl.a. Brännhult.

Karin sålde 1767 halva gården till Olof Pettersson. På så sätt uppstod två gårdar som kallas Brännhult Gård A och Brännhult Gård B.

Brännhult Gård A

Jöns Larsson Karin Jönsdotter Sven, 1771 - 1844 nästa åbo
- 1806 ( 1770 - ca 1795) ca 1728 - 90 v 1769

Jöns var enl. vigselnotisen från Algutsbo, Skedeskamma (Karl Gustav) sn. Karin var g m en tidigare åbo på det odelade hemmanet.

Jöns blev åtalad 1773 för att ha försummat underhållet av Prästabron. Se vid grannen Olof Pettersson, Gård B!

Av domboken framgår att Jöns och hans granne Olof Petterssons manhus brann ner en natt i november månad 1775.

År 1781 blev Jöns åtalad för att han inte hållit sin del av allmänna landsvägen (rimligen den mellan Rolfstorp och Svartrå) i tillräckligt gott stånd. Han sa sig vid rättegången ha lagt ner mycket arbete på sitt vägstycke, men erkände att det ännu hade brister. Han dömdes att böta och att ofördröjligen se till att sätta vägstycket i godtagbart skick.

Jöns friköpte 1792 gården, 1/4 mtl, av Axel Lagercrantz.

I kyrkoboken står tydligt att Jöns var 27 år när han dog. Detta måste vara en felskrivning.

Sven Jönsson Inger Persdotter Karolina, 1803 - 1818
1771 - 1844 1778 - 1868 Per, 1805 - 85 nästa åbo
(ca 1795 - 1829) v 1802 Johannes, 1808 - g 1837 m Anna Kristina Persdotter
Gustav, 1812 -
Karolina, 1818 - g 1837 m Johannes Andersson från Brännhult

Inger var f på Linnarp #2

Johannes Svensson var åbo på Stora Egnared, Källsjö sn, som var hustruns fädernegård. Han vai livet och bosatt där 1894.

Johannes Andersson var åbo på Linnarp #3. Karolina var bosatt där år 1900.

Sven blev år 1807 stämd av sin halvsyster Inger Svensdotter i Mute i en tvist om arvet efter föräldrarna. De förliktes snart.

Resten av hemmanet, alltså Brännhult Gård B, ägdes av tre döttrar i familjen Lagercrantz på Hovgården. Sven Jönsson lånade år 1801 dessa döttrar en summa pengar med nyssnämnda gård som pant. I stället för ränta fick han rätt att bruka gården. Bara något år därefter ångrade sig Jöns och ville ha tillbaka sina pengar och lämna gårdsbruket, men döttrarnas förmyndare, som var hejderidaren Nils Aron Schuberg i Ugglarp, vägrade. År 1805 måste därför Sven stämma Schuberg, som blev tvungen att ge med sig och senast 1807 betala tillbaka lånet. Men under åren 1816 - 20 köpte Sven i omgångar gården av Lagercrantz-döttrarna. Han blev därigenom ägare till hela hemmanet Brännhult.

År 1817 hade Sven Jönsson enl. domboken en husbehovskvarn.

Makarna delade år 1829 gården mellan sina söner Per och Johannes, som köpte 1/4 mtl vardera. Men 1846 sålde Johannes sin gård till brodern.

Per Svensson Britta Kristina Olausdotter Sven Johan, 1837 - 89 nästa åbo på halva gården
1805 - 85 1810 - 88 Olaus*, 1842 - nästa åbo på andra halvan
(1829 - ca 1860) v 1836 Gustav*, 1844 - g 1883 m Emma Josefina Olausdotter
Karolina, 1845 - 47
Bartold Johan, 1847 - 48

Per blev åbo ca 1832. Hustrun var f på Stenstorp #1. Makarna var kusiner.

Gustav blev åbo på hustruns fädernegård i Stenaljung Gård Bb.

Per och hans far Sven Jönsson blev år 1836 åtalade för att de under de båda senaste åren såväl söcken- som helgdagar olovandes sålt brännvin. Men åklagaren måste lägga ner sin talan i brist på bevis.

Per delade sin gård mellan sönerna Sven Johan och Olaus. Dessa delar kallas Brännhult Gård Aa och Brännhult Gård Ab.

Brännhult Gård Aa

Sven Johan Persson Anna Britta Bengtsdotter* Paulina Beata, 1862 - g 1886 m Johan B. Johansson
1837 - 89 1835 - Bengt Maurits*, 1864 - nästa åbo
(ca 1860 - 90) v 1861 Hilda Olivia, 1868 - t USA 1891?
Johan August, 1870 - 71
Carl August, 1872 - t USA 1891

Anna Britta var f på Linnarp #3.

Johan Biktornius Johansson var åbo på Linnarp #3. Detta var hans andra äktenskap.

Sven Johan var åbo vid Laga skifte 1869 - 72. Han fick sina ägor, 1/4 mtl, i ett enda skifte och fick bo kvar. Registernummer Brännhult 1:2.

Bengt Maurits Svensson* Albertina Charlotta Johansdotter* Jenny Serafia*, 1890 -
1864 - 1859 - Johan Albert, 1892 - 92
(1890 - ) v 1890 Carl Albert*, 1893 -
Johan Rudolf*, 1895 -
Alfilda Charlotta*, 1897 -
Per Axel Viktor*, 1900 -

Hustrun var f på Stensared #2 Gård A. Bengt Maurits var ägare 1925, 1:2, 1/4 mtl.

Brännhult Gård Ab

Olaus Persson* Johanna Magdalena Larsdotter* Gerda Paulina*, 1884 -
1842 - 1857 - Carl Leonard*, 1886 -
(ca 1860 - ) v 1882 Ragnar Natanael*, 1888 -
Oskar Valfrid*, 1890-
Johan August*, 1891 -
Per Albert*, 1893 -
Olof Gernant*, 1896 -
Ingeborg Charlotta*, 1899 -

Hustrun var f på Linnarp #3.

Olaus var åbo vid Laga skifte. Han ägde 1/4 mtl som han fick i ett enda skifte, men han måste flytta sina hus. Registernummer Brännhult 1:3.

Ägare 1925: Olaus Perssons sterbhus, 1:3, 1/4 mtl.

Brännhult Gård B

Olof Pettersson Anna Bengtsdotter Carl Petter, 1765 -
(ca 1765 - ?) 1726 - v 1765 Bengt, 1768 - 70

Vigselnotisen innehåller ingen uppgift om varifrån Olof kom. Anna var d t Bengt Ingemarsson och f.d. hustru till Konrad Heill. Jag vet inte hur länge Olof var kvar som åbo på gården eller vart familjen tog vägen efteråt.

Tillsammans med en åbo i Mute och sin granne Jöns Larsson blev Olof år 1773 åtalad för att ha försummat sin skyldighet att underhålla räckena på den s.k. Prästabron i Rp. Eftersom de genast efter det att de delgivits stämningen satte räckena i stånd, nedlades målet.

Av domboken framgår att Olofs och hans granne Jöns Larssons hus brann ner en natt i november månad 1775.

Lars Larsson i Stensared friköpte år 1792 gården av Axel Lagercrantz på Hovgården. År 1794 köpte Axels mor Britta Johanna tillbaka gården. År 1799 sålde hon den till Lars Persson från Bråtared, Dagsås sn, som nog brukade gården någon tid. Hans köp blev 1801 klandrat i härdsrätten av förmyndarna för Britta Johannas fyra döttrar som hävdade bördsrätt. En förlikning innebar att 1799 års köp gick tillbaka. De fyra döttrarna sålde sedan sina hemmansdelar till Sven Jönsson, åbo på Gård A.

Bosatta i Brännhult

Ingel Olofsson Margareta Larsdotter Nils, 1780 - 1857 g 1810 m Lena Jöransdotter
1759 - 1828 1754 - 1825 Olof, 1782 - 1837
v 1780 Kasper, 1786 -
Inger Svensdotter Lars, 1791 - 92
1757 - 1837 Lars, 1793 - 1871 g 1818 m Karin Helgesdotter
v 1827 Bengt, 1797 - 1867 g m Anna Nilsdotter

Ingel var nog ej f i Rp sn. Före sitt giftermål var han skräddare. Familjen bodde på flera ställen i trakten. Här bodde den 1781 - 85. Ingel var ej åbo här och troligen ej heller torpare. Han var 1779 starkt misstänkt för att ha stulit socknens kyrkokassa som förvarades hos kyrkoväden Eskil Jonsson i Obbhult. Han kunde emellertid prestera ett godtagbart alibi..

Margareta var f på Linnarp #3 och Inger på Brännhult Gård A.

Nils var bl.a. åbo i Uggalarp.

Olof blev torpare vid Djurarp.

Lars var torpare på Lyserna vid Mute.

Bengt var torpare på bl.a. Bråtalid vid Mute #7.

Handlande i Brännhult

Edv. Dav. Emanuel Tumpowsky Matilda Carlsson Emilia Viktoria, 1873 -
1852 - 1854 - Ferdinand Gottfrid, 1875 -

Familjen flyttade hit 1874 från Rp #3 och flyttade härifrån 1877 till Träslöv sn. Makarna födda i resp. Wladislavor (stavning enl. hsf), Polen, och Grimmared sn, barnen i Rp sn. Föräldrarna var fästfolk när dottern föddes.

Hjalmar Valfrid Löfqvist* Anna Josefina Nilsson* Ernst Leopold Valdemar, 1876 - ej f i Rp sn
1848 - 1841 - Axel Natanael, 1878 -
v 1875 Hjalmar Rudolf, 1881 -
Oskar Filibert*, 1884 -
Bror Alf, 1887 -

Makarna var födda i resp. Skatelöv sn och Stamnared sn, inflyttade från Skällinge sn 1876. Hustrun kallas ibland Niklasdotter i kyrkoböckerna.

År 1893 blev mannen åbo på Stenaljung Gård Cb, vilket han var år 1900.

Brohultet, torp vid Brännhult

Johannes Olofsson Inger Olofsdotter Margareta, 1799 - g 1822 m Olof Andersson fr. Nösslinge
1771 - 1827 1772 - 1812 v 1797 Britta Johanna, 1804 - 90 g 1822 m Jöns Bengtsson, åbo, Mute #1
Johanna Olofsdotter
1775 - 1861 v 1814

Johannes var f på Åkulla Gård B och Inger på Liden vid Bråtås. Johanna var ej f i Rp sn. Familjen flyttade hit ca 1800 från Bråtås.

I hsf 1822 - 24 finns antecknat att Brohultet var obebott.

Olof Andersson var åbo på Lilla Nösslinge, Nösslinge sn. Margareta var i livet 1879.

I Ingers bouppteckning kallas torpet ett nybygge. Makarna ägde husen som enl. bouppteckningen var " Ny inhusbyggnad bestående af Stuga, förstuga och Kök på östra änden, samt en liten Kammare på den västra änden. Intil desse Hus war bygdt en liten lada, en liten loga och ett litet fähus". I fähuset fanns en vit och en rödhjälmig ko, en kviga, några får, en vit sugga, några smågrisar. Det fanns också 3 bistockar. Efter att ha läst igenom otaliga bouppteckningar (intressant litteratur) vågar jag påstå att detta var ett typiskt torp i Rp sn vid denna tid.

Tore Jonsson Johanna Ivarsdotter Johan Jakob, 1825 - g m Inger Britta Nilsdotter
1804 - 42 1799 - 1894 Anders Magnus, 1828 - g 1851 m Inger Britta Nilsdotter
Karolina Beata, 1833 - ca 1898 g 1853 m Johannes Larsson

Tore var f på Böke, Källsjö sn, och blev torpare här 1824. Hustrun var f i Fagered sn. Familjen flyttade 1840 till Stenaljung Gård Ab som makarna köpt. Johan Jakob blev sedan åbo där.

Anders Magnus var torpare på Ödgärdet vid Kushult.

Johannes Larsson var åbo på Skärte #7.

Johannes Olausson Anna Britta Carlsdotter Lars Jakob, 1842 - ej f i Rp sn
1810 - 90 1814 - ca 1898 Johan August, 1845 - nästa torpare

Makarna var födda i socknarna Kungsäter rep. Ullared. Familjen flyttade hit från Ullared sn 1843.

Johan August Johansson Johanna Britta Andersdotter Augusta Josefina, 1866 ej f i Rp sn
1845 - 80 1837 - Albina Matilda, 1869 - g 1896 m Frans Julius Carlsson
v 1866 Carl Emil, 1872 -

Johan August var torpare här 1870 - 73. Familjen kom hit från Gamla Stagsäng vid Haksered och flyttade till Övra Lia, Skällinge sn. Fler barn föddes där. Hustrun var f i Skällinge sn och var i livet 1896.

Frans Julius Carlsson var torpare vid Obbhult.

Anders Samuel Johansson * Adelina Andersdotter Sven August, 1868 -
1841 - 1840 - 96 Johan Emil, 1870 - t USA 1890
Emelie Kristina Charlotta Gustava* Carl Edvard, 1874 - t USA 1893
1853 - Hilma Josefina, 1877 - 80
Emma Lovisa, 1880 -

Mannen var f på Linnarp #3, hustrun i Burseryd sn och de tre äldsta barnen i Grimeton sn. Andra hustrun var f i Berga sn. Hon finns bara i församlingsboken 1900, som ej ger hennes efternamn. Familjen kom hit från Grimeton sn 1874 och flyttade till Gamla Stagsäng vid Haksered 1889.

Bartold Aron Carlsson* Severina Beata Kaspersdotter*
1854 - 1842 - v 1881

Makarna kom hit från Dagsås sn 1890. Mannen var f i Älingaberg, Skällinge sn, hustrun på Timmerkullen vid Stenaljung.

HAKSERED

Haksered var ett kronohemman som åborna friköpte 1724.

År 1900 bodde ingen som församlingsboken kallar hemmansägare i Haksered.

Enl. domboken hade år 1817 Arvid Svensson och Håkan Nilsson gemensamt två husbehovskvarnar.

Två änkor som dött i Haksered och som jag ej förmått koppla ihop med någon familj:

Kerstin Nilsdotter, f ca 1617, d 1707

Ingeborg Persdotter, f ca 1708, d 1782.

Haksered Gård A

Sven Svensson Karin Sven, ca 1665 - 1704 enl. mtl, nästa åbo
ca 1626 - 95 ( före 1676 - ca 1695)
Sven Svensson Börta Jönsdotter Karin, 1696 - 1761 g 1716 m Nils Andersson, åbo på Obbhult Gård B
ca 1665 - 1704 ca 1672 - 1733 Inger, 1698 - 1736 g 1725 m Bengt Markusson
(ca 1695 - 1704) v 1695 Ingeborg, 1701 - g 1730 m Ingemar Toresson fr. Nösslinge sn
Bengta, 1703 -

Börta kom enl. vigselnotisen från Svartrå sn. Hon gifte om sig med nästa åbo.

Bengt Markusson kom från Liagården, Grimeton sn, dit makarna flyttade. Bengt var åbo där.

Håkan Andersson Börta Jönsdotter Inger, 1707 - g 1733 m Lars Jönsson, åbo, Säm, Valinge sn
ca 1680 - 1762 ca 1672 - 1733 Ingrid, 1710 - 78 g m nästa åbo.
(1704 - 43) v 1706 Sven, 1714 - på utrikes sjöresa 1760
Elin Börgesdotter
ca 1685 - 1760 v 1735

Håkan var nästan säkert f på Obbhult Gård A. Han köpte gården av Kronan år 1724.

Elin kom enl. vigselnotisen från Pukared, Skällinge sn.

Håkan och Lars Andersson, Haksered Gård B, stämde år 1724 Torsten Torstensson på Tingås Gård A för att han falskeligen skulle ha beskyllt dem för att ha skadat hans kreatur. Torsten tillbakavisade påståendet. Båda parter var överens om att det en tid funnits en öppning i gärdesgården mellan Haksereds och Tingås utmarker genom vilken Torstens djur fått för vana att passera. Men sedan var parterna oeniga om vad som hänt med dessa Torstens kreatur. Eftersom inget kunde övertygande bevisas utdömde rätten inget straff, men Torsten fick betala motpartens rättegångskostnader, så ett visst fog för sin talan ansåg nog rätten att hans motpart hade.

Enl. kyrkoboken dog här Börtas föräldrar Mårten Jönsson, f ca 1644, d 1728, och Karin Persdotter, f ca 1651, d 1729. Namnen stämmer som synes inte. Mårten var kanske Börtas styvfar. Han hade enl. samma källa varit stombonde? i Svartrå.

Enl. Elins bouppteckning hade hon från ett tidigare gifte mågarna Bengt Andersson i Torgestorp, Skällinge sn, och Sven Nilsson i Obbhult.

Arvid Essbjörnsson Ingrid Håkansdotter Essbjörn, 1735 - 35
1708 - 77 1710 - 78 Essbjörn, 1736 - 91 g m Börta Börgesdotter från Grimeton sn
(1743 - 77) v 1735 Börta, 1739 - g 1767 m Kasper Nilsson från Okome sn
Sven, 1752 - 98 nästa åbo

Arvid Essbjörnsson var f i på Hafstorp #3 och åbo där. Han köpte gården 1743 men bosatte sig inte här. Han flyttade 1745 till Kullagården i Säm, Valinge sn, och slutligen hit till Haksered ca 1773 och dog här.

Essbjörn Arvidsson tog namnet Göthenqvist. Han var urmakare i Varberg och välbeställd hemmansägare i Tvååker sn.

Sven Arvidsson Britta Andersdotter Inger Lena, 1778 - 1855 g 1800 m Hans Otterdahl åbo i Stenstorp
1752 - 98 1758 - 1832 Arvid, 1781 - 1843 enl. hsf, ej i födelseboken, nästa åbo
(1777 - 98) (1698 - 1811) v 1777 Anders, 1790 - 1866 g m Anna Lena Johansdotter

Sven var f på Kullagården, Säm, Valinge sn. Han är den berömde "Klockemakaren i Haksered".

Britta var f på Övra Lia, Skällinge sn.

Anders var åbo på hustruns fädernegård Olofstorp #3, Valinge sn.

Sven blev år 1776 stämd av Håkan Larsson i Haksered Gård B, som påstod att han lidit skada som vållats av att Svens gärdesgårdar var bristfälliga. Vid rättegången förliktes parterna, sedan Sven lovat att iståndsätta sin gärdesgårdar och lämna Håkan Larsson kontant ersättning för den skada han vållats.

År 1780 blev Sven och Nils Bengtsson, Haksered Gård B, åtalade för att vid ljungbränning ha fördärvat 20 stycken bokar. Trots att det avbrända området låg nära deras gård förnekade de all kännedom detta svedjande. De friade sig med ed vid nästa ting.

År 1782 råkade Sven ut för en överraskande inspektion av överuppsyningsmannen Nils Lindgren. Just när denne och hans båda följeslagare kom in på gården, kom Svens fyraåriga dotter ut ur stugan med en liten kopparkittel som befanns innehålla drank. Sven förklarade att dranken tillhörde hans granne Bengt Bengtsson i Älingaberg, Skällinge sn, som tagit den till Svens gård för att därmed utfordra en sugga som tillhörde Sven, men av vars 8 kultingar Bengt skulle få hälften, mot att han under en viss tid höll suggan med foder. Vid rättegången bekräftade Bengt att det förhöll sig så.

Vid nästa ting fick Sven tillfälle att fria sig med ed, men bekände i stället att dranken var hans, och han vid Lindgrens inspektion nyligen hade bränt brännvin med redskap som ägdes av Bengt. Han fick böta 100 daler silvermynt, vilket var mycket pengar.

År 1783 fick Sven och hans granne Nils Bengtsson häradsrättens tillstånd att kräva böter av alla som från hemmanets skog bortförde bränsle.

År 1789 blev Sven stämd för otillåten skogsavverkning.

Sven skrev 1798 ett testamente som i någon mån gynnade dottern Inger Lena på sönernas bekostnad.

Britta testamenterade 1823 allt sitt lösöre till sonen Arvid, sedan sonen Anders i Olofstorp fått ett stort, målat skåp och ett stort kar av ek, och dottern Inger Lena alla moderns gångkläder och hennes målade klädkista.

Arvid Svensson Kristina Markusdotter Juliana, 1812 - 82 g 1830 m Carl Andersson, åbo, Tågarp #1, Skällinge sn
1781 - 1843 1790 - 1833 Inger Britta, 1814 - 16
(1811 - 43) Karin, 1815 - 62 g 1836 m Lars Eskilsson, åbo, Olofstorp #2, Valinge sn
Inger Britta, 1817 - g 1839 m Bartold Andreas Bengtsson från Skärte #6
Severina*, 1819 - g 1846 m Anders Nilsson, åbo på Tingås Gård A
Magnus Samuel, 1822 - 86 nästa åbo
Sven, 1824 - g 1852 m Karolina Beata Carlsdotter
Eva Lovisa, 1826 - g 1851 m Joh. Bartold Andersson, åbo, Korndal, Grimeton sn
Carl Aron, 1829 -

Kristina Markusdotter var f i Sällstorp sn.

Bartold Andreas Bengtsson var åbo på Rp #5. Inger Britta levde år 1900.

Karolina Beata Carlsdotter var f på Nedra Lia, Skällinge sn. Makarna bodde där. Sven var i livet ännu 1896.

I september 1833 skulle 43-åriga Kristina Markusdotter föda sitt tionde barn. Alla hennes tidigare förlossningar hade varit lätta, så att till sin hjälp hade hon som brukligt var i sådana fall bara att par grannkvinnor. Ganska snart efter det att förlossningen kommit i gång fick kvinnorna klart för sig att en svår sådan förestod. En dräng sändes då att med båt över sjön Svarten hämta femtiosexåriga hustrun Maja Lena Månsdotter, som bodde i Hulta, grannbyn på andra sidan gränsen till Nösslinge sn. Hon hade nämligen ord om sig att vara en duktig jordemoder och hade med framgång hjälpt till vid flera svåra förlossningar.

Hon kom fram till Haksered vid halv ett-tiden på natten och tyckte sig genast finna att att fostret var dött och att dess läge i livmodern felaktigt. Och det som först kom fram när förlossningen hunnit lite längre var fostrets hela vänstra arm. Maja Lena försökte då först att föra armen tillbaka in i livmodern, och sedan när detta inte lyckades, att genom att dra i armen få fram hela fostret. Inte heller detta var möjligt. Hon såg sig då ingen annan råd än att med en kniv skära av armen vid axeln, och sedan genom att föra in sin ena hand i den födande kvinnans livmoder försöka vända fostret rätt. Och detta lyckades trots att dess hela ena sida på något sätt satt fast vid livmodern. Men då föderskan nu var så utmattad att hon inte förmådde framföda barnet med huvudet före, vände Maja Lena det än en gång och drog fram det vid fötterna. Klockan var nu åtta på morgonen och tolv timmar senare dog Kristina av blodförlust och utmattning. (Ovanstående är ett referat av Maja Lenas egen redogörelse inför domstolen.)

Maja Lena blev åtalad och anklagad för att "genom obehörigt och vårdslöst biträde vid barnförlossning skall varit vållande till hustrun Christina Markusdotters i Haksered den 21 sistl. September timade död". Åklagarens starkaste vittne var provinsialläkare Bergman som besiktigat barnet och modern och ansåg att dennas död "blifwit förorsakad genom wåldsam åtgärd wid förlossningen". Maja Lena dömdes till böter.

Vittnen berättade vid rättegången att Maja Lena tidvis under förlossningen var "häpen och förskräckt" och flera gånger nära att svimma. Barnafadern var så ängslig att han hela tiden höll sig undan, men skickade mitt i natten en granne till komminister Nilsson för att "hämta råd och tröst". Komministern följde med till Haksered, men när han kom fram var förlossningen över.

Av domboken framgår att avståndet från Haksered till närmaste examinerade barnmorskor var ca 1½ mil, ty de bodde i Okome sn och i Hunnestad sn. Rp sn hade alltså ingen sådan barnmorska vid denna tid.

Bouppteckningarna efter Arvid och Kristina visar ett mycket rikt bo för att vara på en gård i Rolfstorps skogsbygd. I Arvids bouppteckning uppräknas bl.a. ett 30-tal urmakariverktyg, såsom ett "skärverk", filar, polerstål, borr, tänger, svarvstol, skruvstäd, gjutformar och deglar. De hade väl tillhört fadern, vars bouppteckning tyvärr ej är bevarad. (Mig veterligt bedrev inte Arvid urmakari.)

Magnus Samuel Arvidsson Anna Greta Jönsdotter Johan August, 1848 - 1920 nästa åbo
1822 - 86 1813 - 85 Charlotta, 1849 - g 1872 m Carl Carlsson
(1843 - 75) v 1847 Albertina*, 1853 - g 1891 m August Edvard Johansson*
Severina, 1855 - g 1884 m Bartold Johan Andersson

Hustrun var f i Köinge sn.

Carl Carlsson var åbo i Tågarp, Skällinge sn.

August Edvard Johansson var åbo på Stensared #2 Gård A.

Bartold Johan Andersson var åbo på Rp #3 och gästgivare. Han och Paulina Josefina Andersdotter, hustru till nästa åbo, var syskon.

Johan August Magnusson Paulina Josefina Andersdotter Jenny Anette, 1878 -
1848 - 1920 1857 - 1929 Ejnar Rudolf, 1879 -
(1875 - 98) v 1877 Gerda Martina, 1881 -
Frida Olivia, 1883 -
Hilma Natalia, 1885 -
Anna Maria*, 1887 -
Linnéa Charlotta, 1889 -
Johanna Elisabeth, 1891 -
Eva Vendela, 1893 -
Karin Viktoria, 1895 -
Svea Ingeborg Kristina, 1899 -

Paulina Josefina var f på Rp #3, d t gästgivaren Anders Jönsson och syster till ovannämnde Bartold Johan Andersson.

Johan August var åbo vid Laga skifte 1877. Han ägde 1/3 mtl som lades i två skiften. Han fick bo kvar. Registernummer Haksered 1: 2.

Familjen flyttade till en stuga vid Rp #4, där mannen var snickare. Han ägde nog gården till ca 1900, då den delades och övertogs av C. A. Antonsson och Carl Henning Ottosson.

Anna Maria var fosterdotter till sin barnlösa faster Albertina Magnusdotter på Stensared #2, och Linnéa Charlotta till sin likaledes barnlösa faster Severina Magnusdotter på Rp #3. Döttrarna kallas fosterdöttrar i kykans böcker, vilket väl inte nödvändigtvis betyder att de var formellt adopterade.

Johanna Elisabeths make Johan Bartoldsson från Mute #11 efterträdde sin hustrus morbror Bartold Johan Andersson som gästgivare på Rp #3.

Ägare 1925: A.C. Andersson, 1:2, 1/3 mtl.

Nedanstående två familjefäder arrenderade gården av Sven Arvidsson.

Per Bengtsson Anna Olofsdotter Bengt, 1761 - 63 ej i födelseboken
ca 1734 - 91 1737 - 1812 Bengt, 1764 - 1830 g 1798 m Anna Bengtsdotter
v 1760 Inger, 1772 - 1827 g 1797 m Olof Jönsson, torpare på Broslätt
Katarina enl. mtl, ej i födelseboken

Enl. kl arrendator 1862 - 65, då familjen flyttade till Bringstad vid Hovgården.

Per var skomakare enl. vigselnotisen. Han var nog inte f i Rp sn. Han blev år 1763 stämd för att ej till rektorn för Varbergs skola ha levererat det korn som var en del av hans skatt och rektorns lön. Genom att genast efter stämningen leverera kornet slapp han straff.

Anna var f på Åkulla Gård B.

Bengt var åbo på Mute #1.

Nils Svensson Britta Persdotter Jöns, 1755 - f i Haksered
Sven enl. kl och mtl
Kasper enl. mtl

Kyrkoböckernas enda uppgifter om denna familj är sonen Jöns födelsenotis och upplysningen i kl att Nils var arrendator här 1765 - 73, då familjen flyttade till Tingås Gård C.

Haksered Gård B

Jöns Svensson Elin Lars nästa åbo
- ca 1678 (före 1676 - ca 1678) - ca 1690 (ca 1678 - ca 1687) Börta enl. mtl

Lars Jönsson (ca 1687 - ca 1696)

Lars var tidigare åbo på Mute #8. Troligen fader till nästa åbo.

Anders Larsson Bengta Börgesdotter Lars, ca 1685 - 1757 nästa åbo
ca 1652 - 1718 ca 1656 - 1744 Bothela, ca 1689 - 1707
(ca 1696 - ca 1718) Nils, 1694 - 1707
Lars Andersson Inger Andersdotter Nils, 1712 - 84 g 1736 m Karin Larsdotter från Svartrå sn
ca 1685 - 1757 1688 - 1765 Bengt, ca 1715 - 60 g 1743 m Bengta Nilsdotter från Böttås, Nösslinge sn
(ca 1718 - 1744) v 1709 Håkan, 1718 - 82 nästnästa åbo
Börta, 1721 - 1805 g 1745 m Lars Bengtsson, åbo på Stensared #2
Anders, 1725 - 94 nästa åbo
Karin, 1725 - 76 tvilling, g 1748 m Lars Jönsson, åbo, Flähult, Ullared sn
Anders, 1729 -

Inger var f i Kogstorp, Svartrå sn.

Nils blev åbo på Svartrå #3, Svartrå sn.

Bengt var åbo på Stora Böttås, Nösslinge sn.

Lars Andersson köpte gården av Kronan 1724.

Lars Andersson i häradsrätten 1724: Se vid Håkans Andersson, Haksered Gård A!

År 1736 stämde Lars två medelålders makar i Släne, Skällinge sn, för att de hade stulit en stut från honom. Det framkom vid rättegången att den åtalade hustrun i ekonomiskt trångmål hade avsett att stjäla ett mindre kreatur från sin halvbror som var åbo i Övra Lia, Skällinge sn, som hon tilltrodde sig att senare kunna gottgöra. Emellertid gränsade Övra Lias och Haksereds utmarker till varandra, och någon gärdesgård fanns ej emellan dem, så gårdarnas kreatur var blandade när de betade där, vilket hustrun ej visste. Så hon råkade stjäla en stut som tillhörde Lars i Haksered. Båda öronen på stuten var försedda med Lars bomärke, så hustrun upptäckte själv sitt misstag, dock ej förrän djuret var slaktat av hennes make. Lars fick genast betalt för sitt kreatur, men valde ändå att stämma de båda makarna.

År 1746 fick Lars böta för brännvinsbrännande under olaga tid.

Anders Larsson Gunilla Nilsdotter
1725 - 94 (1744 - 51) 1740 - 1809 v 1756

Anders var ogift så länge han bodde här. Han blev sedan åbo på sin hustrus fädernegård Stora Bökeholmen, Nösslinge sn.

Håkan Larsson Margareta Larsdotter Inger, 1759 - 1823 g m nästa åbo, kallas ofta Ingegerd i källskrifterna
ca 1715 - 82 (1751 - 78) ca 1739 - 69 v 1758 Lars, 1764 - nog g 1791 m Katarina Svensdotter

Margareta var f på Rp #4.

Katarina Svensdotter kom enl. vigselnotisen från Övra Hjärtared, Ullard sn.

Nils Bengtsson Inger Håkansdotter Bengt, 1779 - 50 g 1816 m Johanna Bengtsdotter
1754 - 1823 1759 - 1823 Håkan, 1783 - 1817 nästa åbo
(1778 - 1810) v 1778 Britta Maria, 1788 - 1819 g 1810 m Bengt Persson, åbo på Linnarp #2

Nils kom enl. vigselnotisen från Måsahägnad, Nösslinge sn, men var ej f i denna socken 1754.

Bengt Nilsson var enögd enl. hsf. Han var åbo på hustruns fädernegård Släne #2, Skällinge sn.

År 1780 blev Nils och Sven Arvidsson, Haksered Gård A, åtalade för att ha skadat bokar. Se vid Sven!

År 1810 stämde Bengt Nilsson sina föräldrar för att han ansåg att brodern Håkan fått köpa gården till ett alldeles för lågt pris. Men parterna förliktes innan målet togs upp av domstolen. Förlikningen har kanske samband med att föräldrarna år 1822 testamenterade allt sitt lösöre till Bengt.

Håkan Nilsson Britta Johanna Johanna Kristina, 1814 - 61 g 1836 m Sven Andersson, åbo, Mad, Skällinge sn
1783 - 1817 Svensdotter Helena, 1817 - 18 f efter fadens död
(1810 - 17) 1792 - 1881 v 1812

Hustrun var f på Hafstorp #3, omgift med nästa åbo.

Bouppteckningen efter Håkan upptar förvånade många silversaker och mycket kläder för den avlidne, men anmärkningsvärt lite lösöre i övrigt och av djur bara två kor och några får. Skulderna var ganska stora.

Bengt Håkansson Britta Johanna Svensdotter Inger Britta, 1819 - 23
1784 - 1872 1792 - 1881 Nils Jakob, 1822 - g 1852 m Inger Lena Bengtsdotter
(1818 - 56) v 1818 Sven Johan, 1825 -
Helena*, 1828 - g m nästa åbo
Carl Aron, 1831 -

Bengt var var f i Måsahägnad, Nösslinge sn.

Nils Jakob var åbo på Ljungstorp #3, troligen hustruns fädernegård. I livet 1880.

Bengt Andersson * Helena Bengtsdotter* Bartold August*, 1857 - åbo tillsammans med brodern Johan Edvard
1832 - 1828 - Johan Edvard, 1858 - åbo tillsammans med brodern Bartold August
(1856 - 79) v 1856 Josefina Beata, 1860 - g 1885 m Anton Edvard Berntsson
Nils Otto, 1862 - i USA 1900 enl. församlingsboken
Gustav Bernhard, 1865 -
Carl Emil, 1871 - 95 ogift hemmason
Hulda Anette, 1886 -

Bengt f på Aleslöv #1. Vid Laga skifte 1876 - 77 ägde han 1/3 mtl, som han fick i ett enda skifte. I gengäld måste han flytta sina hus. Registernummer Haksered 1:3.

Anton Edvard Berntsson var torpare vid Haksered.

Bartold August Bengtsson*

1857 - (1879 - )

Flyttade 1884 hit från Obbhult Gård B, med sin familj. Han ägde en del av gården. I församlingsboken 1900 kallas han f.d. hemmansägare. Han

sålde 1/29 mtl ca 1896 till Johan Emil Andersson.

Johan Edvard Bengtsson

1858 - (1881 - 85)

Ägare av en del av gården. Flyttade till Varberg 1884.

1925: Haksered 1:3, 1/3 mtl, sämjedelat i 12 delar, som bl.a. är Flathultet, torvmossar, kvarnplats med damm, grustag, fiskeplats, bygdevägar, sjöar.

Gamla Stagsäng, torp vid Haksered

Bengt Andersson Anna Kristina Larsdotter Anna Greta, 1818 -
1773 - 1851 1791 - 1859 Anna Lena, 1822 - 24
v 1817 Johanna Lena*, 1824 - g 1848 m Sven Johansson, torpare, Bråtåsalid
Bartold Johan*, 1829 - nästa torpare
Bartold Aron, 1832 - g m Lena Beata Henriksdotter
Carl August, 1837 - 37
Anna Karolina, 1839 - g 1872 m Emanuel Andersson

Bengt var ej f i Rp sn. Han blev torpare här 1817. Redan i hsf 1822 - 24 kallas torpet Gamla Stagsäng. Hustrun var f i en stuga vid Mute #11.

Emanuel Andersson var enl. vigselnotisen från Mossahägnad, Nösslinge sn. Han var torpare där så sent som 1879.

Bartold Aron var åbo på Bråtås Gård Ba2.

Bartold Johan Bengtsson*
1829 - Övertog torpet ca 1840. Flyttade 1872 till Bråtås Gård Ba1, där han blev åbo.
Johan August Johansson
1845 - Torpare här 1868 - 70. Flyttade till Brohultet vid Brännhult.

Johan August Kaspersson

1841 -

Torpare här 1870, då han flyttade hit med sin familj efter att något år ha bott på Äntasjön vid Bråtås. Innan dess var han åbo på Bråtås Gård Ab. 1889 - 90 emigrerade hela familjen till USA.

Anders Samuel Johansson*

1841 -

Mannen flyttade hit med sin familj från Brohultet vid Brännhult 1889.

Sven Carl Andersson*

1850 -

Hitflyttad med sin familj 1896 från Pungen vid Tingås. Torpare här år 1900.

Nya Stagsäng, torp vid Haksered

Sven Andersson Maria Johansdotter Anders Petter, 1824 - 24
1772 - 1857 1794 - 1828 v 1822 Anders Johan*, 1826 - nästa torpare
Ingegerd Johansdotter
1787 - 1855 v 1829

Ingen av makarna var f i Rp sn. Sven och Maria flyttade hit från Okome sn. Maria dog i barnsäng. Hon var kanske från Mjöbäck sn. Ingegerd kallas Inger Jönsdotter i sin dödsnotis.

Sven blev torpare här ca 1822. I hsf står att torpet då var ett nybygge. I hsf 1835 - 41 står att Sven var "halt efter ett svårt benbrott på högra benet".

Anders Johan Svensson* Inger Helena Jönsdotter Sven Johan, 1849 - g 1875 m Gunilla Gustavsdotter
1826 - 1817 - 86 v 1849 Albertina*, 1853 - g 1885 m Sven Carl Andersson*

Anders Johan efterträdde nog sin far som torpare när han gifte sig. Inger Helena var f på Mute #6.

Sven Johan var torpare på Ängåsen vid Bråtås och Sven Carl på Pungen vid Tingås.

Torp vid Haksered

Anton Edvard Berntsson Josefina Beata Bengtsdotter Hulda Anette, 1886 -
1862 - 1860 - v 1885 Augusta Elfrida, 1887 -

Mannen var f i Skällinge sn och hustrun var på Haksered Gård B. Familjen bodde här från 1885 och flyttade till Skällinge sn 1896.

Handelsbod i Haksered

Carl Albin Nilsson* Kristina Berggren* Nils Evald*, 1898 -
1871 - 1867 -

Mannen var f på Bråtås Gård Aa, hustrun i Essunga sn. Till familjen, som flyttade hit ca 1898, hörde mannens syster Johanna Magdalena*.

Skolhuset i Haksered

I hsf 1876 - 87 nämns detta skolhus för första gången. Det förekommer ej i församlingsboken 1900.

Lärarinnor, bosatta i skolhuset enl nyssnämnda hsf:

Albertina Matilda Steinort, f 1862 i Långelanda sn, inflyttad från Valinge sn 1885, utflyttad till Snöstorp sn 1887

Ellena Klementina Östberg, f 1863 i Göteborg, inflyttad därifrån 1887

Lärarinnor, bosatta här enl. hsf 1888 - 97. Alla har flyttat, men anteckningarna om varthän och när är oläsbara:

Maria Ekblad, f 1872 i Ving sn, inflyttad från Herrljunga 1890

? Östling, f 1863 i Göteborg,

? Elisabeth Lundqvist, f 1881 i Amerika, inflyttad från Göteborg 1888

Mejeriet i Haksered

Tas upp i hsf 1876 - 87 och hsf 1888 - 97, men inte i församlingsboken 1900. Mejerskor:

Severina Josefina Andersdotter, f 1863 i Dagsås sn, inflyttad från Okome sn 1886, flyttat till Varberg 1892? fick 1887 s Carl Alfred, kallas i hans födelsenotis f.d. mejerska i Haksered

Bina Andersson, mejerska, sedan barnmorska, f 1862 i Ränneslöv sn, inflyttad 1885, utflyttad till Träslöv sn 1886

Inger Britta Magnusdotter, f 1859 i Ås sn, inflyttad från Torstorp, Grimeton sn 1887, flyttat till Lindberg sn 1888

KNUTSBÖKE

Knutsböke var ett frälsehemman som tillhörde det Wolfrathska godset. Det Sahlgren-Alströmerska handelshuset sålde det 1785 till Johan Peter Holmer, rådman i Varberg. Denne sålde det 1800 till Bartold Grimbeck.

Olof Larsson

Enl. domboken åbo i Knutsböke 1679.

Olof Andersson Inger Elin, ca 1684 - 1720 g 1708 m Anders Toresson, åbo på Mute #11
ca 1645 - 1705 Per enl mtl
(före 1681 - 1705?) Sara enl. mtl, g 1696 m Bengt Andersson
Eskil enl. mtl

Olofs hustru, som i mtl även kallas Ingeborg, överlevde honom.

Bengt Andersson var enl. vigselnotisen från Folkared, Sibbarp sn.

En Gunne Olofsson från Knutsböke gifte sig 1722 med Anna Svensdotter från Ugglarp #3. Han hade en brorson Sven Olofsson, åbo i Säm, Valinge sn. Gunne och Olof var kanske söner till ovannämnde Olof Andersson.

Anders Olofsson Inger Persdotter Oller, 1712 - 18
- ca 1718 (1705 - ca 1718) ca 1684 - 1764 Olof, 1718 - 99

Anders var kanske s t föregående åbo. De här angivna årtalen för hans död, som ej är antecknad i kyrkoboken, och tid som åbo är osäkra.

Inger gifte om sig med nästa åbo.

Uppgifter i domboken tyder på att sonen Olof var far till Börge Olofsson på Ryen Gård A + Ryen Gård B. Olof dog på Ryen.

Börge Larsson Inger Persdotter Anders, 1721 - 22
ca 1700 - 50 ca 1684 - 1764 Gunilla, 1721 - 21 tvilling
(ca 1718 - ca 1745) v 1720 Anders, 1723 - sockenskomakare enl. hsf 1850
Kerstin, 1727 - 91 g m nästa åbo

Enl. vigselnotisen var Börge från Sibbarp sn., men ser ej ut att vara f där.

Börge blev år 1729 dömd till böter för att han tillsammans med två andra män på vägen mellan Torstorp och Mute hade överfallit och misshandlat en åbo från sistnämnda stället.

År 1739 blev Börge stämd av sin tidigare tjänstepiga som påstod att han var far till ett barn hon fött. Trots flera för honom besvärande omständigheter nekade han envist, och rätten blev till sist tvungen att frikänna honom. Pigan hette Ingeborg Rasmusdotter, gifte sig 1751 och bodde i en backstuga vid Stensared.

En eftermiddag i mars 1740 var Börge med häst och släde och märkbart berusad på hemväg från Varberg. Hunnen till Grimetons kyrkby blev han överraskad av en snöstorm, och därför av nämndemannen Hans Larsson i Karsagården allvarligt avrådd från att fortsätta. Han yttrade då flera gånger att Gud alltid hade hjälpt honom tidigare, och gjorde han det inte denna gången, så var han en skälm. Detta ansåg nämndemannen vara en hädelse, och stämde därför Börge till tinget att svara för sitt yttrande. Trots att han gråtande gjorde avbön inför domstolen, blev han dömd till höga böter. Dessa förmådde han ej betala, så han fick i stället fängelse vid vatten och bröd på Varbergs fästning.

Olof Mickelsson Kerstin Börgesdotter Elin, 1748 - 1821 g m nästa åbo
ca 1704 - 69 1727 - 91 Magnus, 1750 -
(ca 1745 - 69) v 1745 Börge, 1752 - 53
Gunilla, 1755 - 1837 g 1783 m Jöns Eskilsson, åbo, Svartrå #5, Svartrå sn
Inger, 1758 - 58
Börta, 1758 - 58 tvilling

Enl. vigselnotisen, i vilken han kallas Olof Mårtensson, var han sockenskräddare från Svartrå sn.

Sommaren 1762 tog sig en av Olofs Mickelssons kor in på Olof Jonssons i Åkulla mark. När den senare med hjälp av den förres piga motade tillbaka kon, slog han denna så illa med en käpp att dess ena öga föll ut. Olof i Knutsböke stämde då Olof i Åkulla för att stå till svars, dels för att han inte hållit sin gärdesgård i försvarligt skick, dels för skadan på kon. Den förstnämnde vann målet.

År 1763 blev Olof stämd för att han ej till rektorn på Varbergs skola hade levererat det korn som var en del av Olofs skatt och rektorns lön. Innan rättegången började hade Olof levererat kornet, så han slapp straff.

Anders Olofsson Elin Olofsdotter Olof, 1768 - 1856 g m 1/Margareta Matsdotter 2/ Inger Bengtsdotter
1739 - 1815 1748 - 1821 Kristina, 1771 - 1809 g 1799 m Anders Persson, åbo, Rp #5
(1769 - 89) v 1767 Inger, 1773 - 1831 g 1799 m Torsten Larsson, åbo, Hafstorp #3
Anna Britta, 1775 - 1834 g 1801 m Kasper Olofsson, åbo, Kushult Gård A
Lena, 1777 - 1847 g 1801 m Vilhelm Nilsson Hallander, nog f i Sibbarp sn
Anna Kristina, 1780 - g m Olof Larsson, åbo, Stora Töringe, Vinberg sn
Lars, 1783 - 1864 åbo på Stensared #2 efter fadern
Johanna, 1786 - 1865 ogift hemmadotter
Gunilla, 1789 - 90
Sven, 1791 - g 1817 m Susanna? Svensdotter fr. Stamnared sn

Anders var f på Svartrå #2, Svartrå sn. Han köpte 1889 Stensared #2 Gård A och flyttade dit med sin familj.

År 1791 blev Anders stämd av rådman Holmer, gårdens nye ägare, för att underhållit husen dåligt, för att ha fört med sig inventarier när han flyttade till Stensared och för att ej ha betalt räntan. Målet slutade med förlikning. Det framgår av handlingarna i målet att Anders arrenderat gården av den förre frälseägaren Claes Alströmer.

Olof Andersson var mjölnare på Torsbäck och senare backstusittare vid Rp #5.

Vilhelm och Lena fick här, ett par månader innan de gifte sig, dottern Inger Kristina. Hallander blev senare förvaltare på Hällerup, Ljungby sn.

Bengt Andersson

(1789 - 1800)

Bengt var enl. mtl 1795 en gift åbo som efterträdde Anders Olofsson. Han tycks ej ha lämnat några spår efter sig i socknens kyrkoböcker.

Han var säkert inte någon i födelseboken ej antecknad son till Anders Olofsson. Gårdens ägare var rådman Holmer i Varberg.

Bartold Andreas Grimbeck Edela Britta Kasper, 1801 - 78 g 1823 m Kristina Magnusdotter
1761 - 1819 Börgesdotter Jöns, 1803 - 66 g 1824 m Kristina Olofsdotter
(1800 - 19) 1769 - Nils, 1805 - 06
(1819 - 23) Thala Katarina, 1807 - 10
Anna Lovisa, 1811 - 70 g 1828m Nils Kristian Sibbelius

Mannen var f på Rp #4. Han var också tulluppsyningsman, kallas inspektör i domboken. Han köpte gården, ½ mtl, av J. P. Holmer.

Hustrun var ej f i Rp sn. Hennes far hette Börge Weddig, troligen båtsman. Hon gifte om sig med Per eller Petter Eriksson, backstusittare på Undervrå vid Knutsböke.

Kasper Grimbeck var åbo på Linnarp #3.

Jöns Grimbeck var bl.a. åbo på Bråtås Gård B.

Nils Kristian Sibbelius var åbo på Stenaljung Gård B.

Bouppteckningen efter Bartold Andreas visar ett jämförelsevis stort bo men stora skulder.

Anders Jönsson

(1823 - 27)

Anders köpte gården på auktion av förre åbons arvingar. Han bodde i Svenstorp, Svartrå sn. Vem som brukade gården borde framgå av hsf, men det gör det inte. Kanske var det Per Eriksson på Undervrå vid Knutsböke.

Johannes Nilsson Kristina Olofsdotter Johanna Albertina, 1836 - g 1860 m Nils August Bartoldsson
1807 - 65 (1827 - 65) 1813 - 97 v 1835 Sven Gustav, 1839 - nästa åbo

Johannes var f i Svartrå sn. Han "afdagatog sig medelst hängning" enl. kyrkoboken. Kristina var f på Skärte #4. De flyttade hit från Okome sn 1827. Till familjen hörde också Johannes syster Severina Kristina, f 1819.

Nils August Bartoldsson var åbo på Skärte #9. Makarna var bosatta där år 1900.

Sven Gustav Johansson Josefina Albertina Johansdotter Jendina Eugenia, 1867 - g m August Emil Bartoldsson
1839 - 1840 - 76 Hilma Elisabeth, 1868 -
(1865 - 74) v 1866 Emelie Teresia, 1870 -
Johan Ernst Sigfrid, 1872 -
Frans Albert, 1873 -

Familjen flyttade 1874 till Torsbäck. Mannen gifte om sig och fler barn föddes där. Han reste till USA 1880(E). Josefina Albertina var f på Mute #1.

August Emil Bartoldsson var f i Skällinge sn. Han var åbo på Hafstorp #3. Han emigrerade till USA 1897 utan att ta med sig sin familj.

Sven Olofsson* Susanna Katarina Bengtsdotter* Olivia Petronella*, 1864 - före 1905 g m nästa åbo
1823 - 1833 - Carl, 1867 -
(1874 - ca 1884) Johan August, 1875 - 83

Familjen flyttade hit från Sibbarp sn, där alla utom yngsta barnet var födda.

Carl Aron Andersson* Olivia Petronella Svensdotter* Johan Albin*, 1885 -
1848 - 1917 1864 - före 1905 Klara Sofia, 1886 - nog d före 1900
(ca 1884 - ca 1898) v 1884 John Sigfrid*, 1896 -

Carl Aron var f på Hafstorp #3. Han reste till USA 1886(E), återkom 1892 och reste på nytt 1893(E). Han var tillbaka ca 1895. Kallas f.d. hemmansägare i församlingsboken 1900. Till familjen hörde hustruns uä dotter Selma Elisabeth*, f i Rp sn 1900.

Carl Aron gifte 1905 om sig med Tilda Olivia Bartoldsdotter, f på Lilla Brännhult vid Skärte #9 år 1877, d 1943. De hade 5 barn.

Sven Hakvin Nilsson* Albertina Josefina Johansson* Carl Valdemar*, 1899 -
1874 - (ca 1898 - ) 1871 - Sten Alfons Herbert*, 1900 -

Makarna var födda i resp. Grimeton sn och Köinge sn.

År 1925 bestod Knutsböke av 1:1, ½ mtl, ägt av Lars Johan Karlsson, och av 1:2-11 och 1:16, som var små fastigheter som hette Hörne, Ekedal, Rosendal, Liljedal, Ekebacken, Hasselbacken, Björkbacken, Utsikten, Fridhem och Solliden.

Stuga vid Knutsböke

Daniel Hansson Lena Kajsa Börgesdotter v 1808 Kasper, 1808 - 08

Vigselnotisen och anteckningarna om Kaspers födelse och död är nog det enda som står om denna familj i socknens kyrkoböcker.

Enl. vigselnotisen var Daniel från Sällstorp sn och Lena Kajsa från Knutsböke, men hon var nog inte född där. Daniel benämns rotebåtsman i sonens födelsenotis. Dennes dödsnotis innehåller föjande kulturhistoriskt intressanta text: " Död af Naturlige, eller Smittkoppor. Anmärkes att föräldrarne oagtat flere upmaningar gifna från predikstolen icke velat låta ympa detta barn med kokoppor. Ehuru ympning just denna tid utan minsta betalning förrättats och ingen af de ympade fick Naturlige koppor". Det är kyrkoherde S.P. Bexell själv som skrivit detta.

Nybygge vid Knutstböke

Anders Börgesson Slipsten Edela Olofsdotter
ca 1764 - 1846 1757 - 1833

Ingen av makarna tycks vara f i Rp sn. De flyttade hit ca 1815. Enl. hsf brann stugan upp 1833.

Undervrå, stuga vid Knutsböke

Per Eriksson Edela Britta Börgesdotter
1794 - 1769 - v 1822

Ingen av makarna var f i Rp sn. Per var kanske f i Gällared sn. Domboken kallar honom alltid Petter. Edela Britta var tidigare g m Bartold Andreas Grimbeck, åbo på Knutsböke. Stugan kallas nybygge i hsf 1822 - 24. Makarna bodde här 1825 - 37 och levde på ett undantag från den gård Edela Britta och henns förre man hade ägt. Per och Edela Britta flyttade enl. hsf till Fröllinge, Getinge sn.

Hsf upplyser att vid minst två tillfällen på 1830-talet var Per inför rätta för slagsmål och stölder, men detta tycks ej vara behandlat av Himle häradsrätt, så brotten var väl begångna i något annat härad.

År 1835 polisanmälde Per makarna Nils Sibbelius och Anna Lovisa Grimbeck på Rp #10 för att de utan hans tillåtelse på Knutsbökes ägor tillgripit en i Pers vård varande rödhjälmig ko. Nils och Anna Lovisa blev åtalade. Under rättegången tog Petter tillbaka sin anmälan och åklagaren lade då ner målet. Anna Lovisa var Edela Brittas dotter i hennes förra äktenskap.

Bakgrunden till dessa tråkigheter var, att flera år tidigare hade Nils och Anna Lovisa skänkt Edela Britta en kalv på villkor att den inte fick förpantas eller säljas. Men Per ansåg sig ha betalat den genom att ha lämnat en gris och pengar i utbyte. Därför tyckte han sig vara i sin fulla rätt att sälja kalven, som nu blivit en ko, vilket han också gjorde. Men den gick t.v. kvar på bete hos honom.

Men Per och Edela Britta levde i osämja, och ungefär samtidigt som Per sålde kon stod Edela Britta inte längre ut med sin man utan flyttade till sin dotter Anna Lovisa. Och då tog Nils och Anna Lovisa tillbaka kon, vilket Per alltså anmälde som stöld.