Medlemsportalen

Medlemsportal

Digitalt sökbara avskrifter av kyrkoböckerna i Halland, 

födda, vigda och döda från 1600-talet till 1900-talet.

Digitalt sökbart register till Halländska bouppteckningar.

 Besök sidan.

 

 

 

Facebook

Facebook

logga släktforskardagarna FINAL RGB

Ettarps glasbruk

I närmare 15 år har en projektgrupp på åtta personer forskat om ett av Hallands mest okända industriprojekt: Ettarps glasbruk som var verksamt i Nissadalen i nuvarande Halmstads kommun i mitten av 1700-talet.. Forskningen har resulterat i en bok på 440 sidor som blivit ett unikt tidsdokument över ett stycke halländsk industrihistoria, folket i en bygd och den inflytelserika familjen Haberman. De som skrivit boken är Arne Andersson, Håkan Håkansson, Ulf Håkansson, Pär Lindblad, Gunnar Olsson, Bo G Persson, Gunilla Simonsson, Birgitta Wiman.Ettarps glasbruk


Boken om Ettarps glasbruk och familjen Haberman har utsetts till Hallands bästa hembygdsbok 2012 och ska få vara med vid Göteborgs bokmässa i höst och tävla om utmärkelsen 2012 års bästa svenska hembygdsbok.

 

Boken kommer att presenteras för hembygdsföreningarna i Halland, förslagsvis vid något kretsmöte. Söndag 12 maj kommer boken att presenteras vid Falkenbergskretsens årsmöte.

Vem kunde ana vad som skulle ske på Ettarps säteri efter det att Karl XII hade gett handelsman Johan Casper Haberman i Göteborg tillstånd att förvärva säteriet i södra Halland?

Habermans familj bestod av djärva entreprenörer, som startade tegelbruk, järnbruk, bokspånsbruk, glasbruk och pottaskebruk. Det viktigaste industriprojektet var Ettarps glasbruk, som 1743-55 sysselsatte upp till 70 personer årligen förutom underlydande bönder och torpare. Namnen på alla glasbruksarbetare och torvdrängar finns med i boken. Glasblåsarsläkterna Schmidt och Wink startade tiden i Sverige vid Ettarps glasbruk och de presenteras utförligt. 

Hur tillverkningen gick till, vilka produkter som tillverkades, export-, avsättnings- och produktionsvolymer samt kvarvarande glas redovisas också i boken. Det har utifrån de jordfynd som gjorts varit möjligt att identifiera tre väl avgränsade glassammansättningar vid Ettarps glasbruk och här redovisas för första gången tekniska analyser av huvudkomponenter och spårämnen i halländskt glas från 1700-talet.
/Christer Engstrand